Dagens Nyheter – 27 mars 1874, sida 1

fram för hatis själ. Och hän kom ihag det förfärliga ögonblick, då han äftossadö sitt sko:t not! den; som sökte störa husfriden i den ödsliga kojan. .. Mödan dessa tankar trängde sig. på Lucius, erfor-hanj såkom alltid: när han erintade fig deh brottsliga handling -hanföröfvat, bittrå samvetsqval och han: frågade sig sjelf, om den-genomhederlige sjökaptenen; som visste af -haris. dåd, iumera kunde hysa någon aktning och verklig tiligifvenhet för honom. I detsamma märkte Konom Söhanck; och gubbens ögen blefvo i en hast strålande af glädje: — Gud vare tack och löf! tänkte Lucins; det syns att han icke tänker på: mig såsom på en mördare. Min anblick väcker ingen fasa hos honom. usa 2 Nein, mein Gott, det är intet misstack! utropade tysken i det han nalkades och räckte fram sin lilla tjocka hand; jäck ser nu visst, att det är min freund -Daforen. Han och hans freundDaforen skakade hjertligt hvarandras händer. — Jag trodde ni var i Californien, sade Lucius derpå. — Ah ja, så är detalltid med ehs freunde, Mån reiser till en plats, und sstrax tänka de att man vill bleibe: derfor :dvigkeit. Honom få vi aldrig se mer, säga dej liksom hatte Han ferloret den makt att bevege torta DavoREn. IN 26