skap varande fast egendom eller rättighet kommit under enskildt begagnande; 3:0) angående åtnjutande af de rättigheter, som i afseende å de till militära, civileller ecklesiastikstaterna eller ad pios usus anslagna hemmans disponerande och besittning kunna vederbörande vara förunnade; 0 om beståndet af tillförene skedda odlingar å de till menigheter upplåtna krono-, landsoch häradsallmänningar; 5:0) emeltan församling eller enskilde hennes medlemmar, samt församlingens presterskap, kyrkobetjening eller folkskollelärare om, huru och till hvad belopp de senares löningsrättigheter skola enligt ilag fastställda löneregleringar eller särskilda öfverenskommelser utgöras; 6:0) om tydning och tillämpning af gällande be;stämmelser rörande barnmorskors och andra af kommuner aflönade personers löneförmåner; : 7:0) emellan innevånare i stad om rättighet till den åt staden donerade jord; 8:0) om jus patronatus i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län eger rum samt om större eller mindre del af kronans tionden må patronrättigheten åtfölja; 9:0) om stubbeoch röjselrätt å hemman och lägenheter; . 10:0) om skKyldighet att utgöra hamn-, bro-, väg-, färj-, eller andra den allmänna rörelsen, enligt fastställda taxor, ålagda afgifter; 11:00 emellan kronans ordinarie uppbördsmän och dem, hvilka under desses uppbördsriannaansvar haft befattning med allmänna medels indrifning, angående redovisning för dessa; 12:0) angående försammadt fullgörande af sådana skyldigheter, som uti privilegier blifvit städer, societeter, bolag eller enskilde personer ålagda i afseende å några af oss eller riksdagen dem förlänad inkomst eller rättighet; samt 13:0) sådana stridigheter emellan Göta kanalbolag å ena sidan och bolagets direktion eller staten å den andra, som i bref den 1 februari 1836 afses. Med undantag af de under nr 8 omnämda tvister angående jus patronatus, hvilkai likhet med hvad angående andra sådana tvister är stadgadt, skola tillhöra vederbörande hofrätts handläggning, komma öfrigai denna författning omförmälta mål att af första allmänna domstol å landet eller i stad upptagas, der de ej till följd af sin beskaffenhet å exekutiv väg behandlas. Denna förordning skall ega tillämpning å alla der omförmälta mål, som efter dem anhängiggöras. Mot detta utskottets beslut hafva reservationer anmälts af hrr von Gegerfelt, friherre Wrede, Hasselrot och N. Pettersson, hvilka yrka bifall till k. m:ts proposition i ämnet; samt af hr von Sydow, som tillstyrker bifall till 88 1, 2, 3, 4 och 6 af den kungliga propositionen, men i afseende på 5:te S yrkar. den förändring, att de mål, som innefatta besvär öfver pröfningskomiteernas beslut i taxeringsärenden, böra, såsom varande af ren administrativ natur, undantagas från dem, hvilka från Kammarrätten skola i Högsta domstolen fullföljas. Nr 18, deri utskottet afstyrker en af hr Benjaminsson väckt. motion, att det bidrag; som enigt gällande lag bör af hvarje skattskyldig person inom: församlingen utgå till folkskolelärares aflöning, må bestämmas till, minst 23 öre och högst 50 öre årligen; samt Nr 19, med anledning af en utaf hr Å. Andersson väckt motion, åsyftande rättighet för församlingarne att använda kyrkomedel äfven till byggande af skolhus; hemställände utskottet att denna motion icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda. Andra kammarens första tillfälliga utskott har med anledning af hrr Törnebladhs och Magnis i ämnet väckta motioner samt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den först nämde motionärens förslag, uti afgifvet utlåtande nr 5, heniställt, att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det k. mt: täcktes taga i förnyadt öfvervägande frågan om berodandet af pensionering för folkskolefärares efterlemnade enkor och oförsöjdå barn, på den af k. m:t och rikets ständer redan antagna. grund att pensionerimgen besörjes af folkskolelärarne sjelfve med understöd af statsmedel, men med skyldighet endast för blifvande och rättighet för nuvarande innehafvare af ordinarie, folkskoleläraretjenst att såsom delegare ianstalten ingå, samt att k. m:t täcktes derefter till riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunna föranleda: t