Oppnades diskussionen at hr Hedin, som anförde: Äfven om man ieke gillar det slut till hvilket utskottet kommit, så kan man dock säga att en vacker id6. ligger till grund för motionen, hvilken tvifvelsutan är ganska välmenande. Det är i allmänhet obehagligt att kritisera menniskors välmening, men det kan vara en skyldighet då, såsom här, ett missförstånd af faktiska förhållanden egt rum. Först och främst har motionä ren oriktigt citerat sir Henry Richards i engelska parlamentet framställda förslag (hvilket af tal. i öfversättning upplästes). Dermed åsyftades att de europeiska staterna vid förefallande tvistigheter skulle socka att på fredlig väg Jösa desamma innan man öfverlemnade saken åt vapenlyckans afgörande och då det således var af den beskaffenhet att derigenom något kunde vinnas, så må det i en viss mån kallast prakiskt. Såsom sådant kan jag deremot icke betrakta motionärens förslag, då det förutsätter något som ännu icke eger verklighet, nemligen att staternas inbördes förhållanden skulle vara juridiskt bestämda. Hvartill en lag, som af ingen behöfver respekteras, tjenar, det kunna vi se utaf. det nu sönder. splittrade tyska statsförbundets historia, I denfordna tyska förbundsförfattningen var. bestämdt att tvister terna emellan skulle afgöras efter fö:bundslagen; men ehuru det här fanns en förbundsmakt, som kunde Tppstanålla denna bestämmelse, visade det sig snart att lagen var vanmäktig; de sista dödsryckninarne af det nu upplösta förbundet hafva visat oss vad dylika lagbestämmelser hafva att betyda. Är det väl nu rimligt och tänkbart, att-hvad som uti ifrågavarande hänseende icke lyckats hos en och samma till ett förbund organiserade nation skulle kunna genomföras inom de europeiska staterna? Inför sådana fakta, som jag anfört, må man med skäl fråga om detta är en praktiskt anlägd motion. Men den har en annan sida, som är betänkligare. Om vett litet land, som tillika är försvarslös. — icke af oförmåga men till följd af försumlighet — lägger sin fredskärlek i dagen på detta sätt, månne man icke skall anse att här före igger ett förhållande som antydes af det gamla ordspråket: att tigga för sin sjuka mor? — Det är icke första gången som frågor af dönna natur förevarit i den svenska riksdaen. För 20 år sedan väckte Anders Pehrsson, riksjagsman i bondeståndet, em motion derom att tvistefrågor af politisk, kyrklig eller ekonomisk natur skulle utredas och afdömas af gemensamma kongressen Denna motion blef emellertid enhälligt afstyrkt af allmänna Besvärsoch Ekonomi-utskottet. Låtom oss först ordna försvaret, så att det blir uppenbart att vi hafvå en allvarlig afsigt och en respektabel förmåga att värna vår frihet; då skall en framställning sådan som denna icke mötas med hånlöje. Det är visserligen en ädel uppgift att arbeta för framtiden, men vi göra det bättre, om vi arbeta få lösningen af de frågor som li; inom vårt syn1. Jag pkar afslag å utskottets betänkande. Hr utrikesministern erkände den fromma tanke, som i motionen fått ett uttryck, och ansåg att, om det åsyftade ändamålet genom denna motion kunde vinnas, motionären allra minst skulle förtjena en ärestod. Hvad beträffade det i engelska parlamentet väckta förslag som motionären åberopat, så ville talaren upplysa att hela frågan i parlamentet väckte så ringa intresse, att kna; past 3, af husets 700 medlemmar voro närvarande 1 den debatterades och att endast 3 ä 4 talare uppträdde för densamma. Alabama-frågan, som i utskottsutlåtandet omnämts, var af hufvudsakligen juridisk natur och knappast 1 år efter Geneve-domstolens utslag hade -amerikanarne sjölfva nekat att slita Cubatvisten gehom en kompromiss. Regeringarne vore de lämpligaste förlikningsdomstolarna, ty bakom dem stå deras ärmåer: K. mits regering hade också för ickoe-Så länge sedan ått i den riktning som åsyftats1868 afslöt nemligen en svenska regeringen en traktat med en främmande måkt, enligt hvilken möjligen uppstående tvister skulle afgöras af en tredje vän kaplig makt. Den traktaten afslöts med — Siam, (Skratt.) g Hr 0. B. Olsson kunde icke instämma i den förste talarens åsigt, att motionen skulle anstå till dess v få en fullt rustad arm6. Riksdagen hade nu anslagit många hundra. tusen kronor till kanoner och annan krigsmateriel; det vore derför lämpligt att låta k. m:t förstå, att densamma icke bör användas förr än en fredlig uppgörelse visat sig Omöjlig. r Kolmodin var alls icke förvånad öfver att en dylik motion framkommit. Amerika har haft sin Elihu Burrit, England sin Cobden och Sverige sin Jonas Jonasson. Det vore beqvämt, behagligt och billigt att få stryka fjerde och femte hufvudtitlarna och i stället betala 50,000 kronor till ett par nämdemän, som kunde vara bisittare i en fredsdomstol. Don närvrrande tiden är emellertid icke fredlig till sin tendens. Till följd af sitt prosaiska lynne vore talaren icke böjd för att opinera i stora kulturoch humanitetsfrågor, då man icke eger ens de ringaste förutsättningar för deras realisation. Man har icke tänkt på de inbördes krigen — om hvilka några sagt att de äro bäst, emedan penningarne stanna inom landet; skulle alla makter förena sig om att undertrycka dem, så hade man snart ett allmänt verldskrig — för den eviga fredens skull. . Sedan åtskilliga andra talare yttrat sig dels för och dels emot utlåtandet samt hr Gumeelius föreslagit, att kammaren skulle fatta samma beslut i frågan som 1869 års riksdag, att nemligen lägga betänkandet till handlinSKA med godkännande af motiveringen, lef utskottets hemställan bifallen. Måndagens sammanträden. Båda kamrarne hade i går middag korta bordläggningssammanträden. ha I Första kammaren blef, på yrkande af grefve Lagerberg, Statsutskottets memorial i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets utlåtande angående beräkningen af statsverkets inkomster återremitteradt. I Andra kammaren uppstod vid remissen af k. m:ts proposition angående åtskilliga skogsväsendet rörande frågor en kortare diskussion, i hvilken hrr Hjelm, Bäckström, Malmberg och Nils Pettersson deltogo. Hr finansministern upptog till besvarande några af de anmärkningar, som af dessa talare framstälts mot det kungliga. lagförslaget, hvilket icke syntes motsvara de resp. talar. nes förväntningar. Utskottens verksamhet. Konstitutionsutskottes har, med anledning af en af friherre von, Schulzenheim väckt motion, beslutat tillstyrka dels inrättandet af ett nytt statsdepartement för näringar och allmänna arbeten samt i sammanhang dermed att landtoch ij oförsvarsdepartementen måtte sammanslås till ett gemensamt departement under namn af krigsdepattementet; dels att, med upphörande af den nu för justitiestatsministern och utrikesministern föreskrifna särskilda rang, konungen må ega att utnämna en af statsrådets ledamöter (och hvilken som helst bland dem) till statsminister, skolande dock för utrikesdepartementets chef titeln mivister fortfarande bibehållas; och har utskottet afgifvit förslag till de i följd häraf erforderliga förändringar i SS 5, 6, 11, 12, 26, 32 och 34 reg.-formen i SS5 32, 33, 34, 36 riksd.ordningen och 1, 4. Lagutskottet har afgifvit följande betänkanden, nemligen: Nr 17, i anledning af k. m:ts proposition om antagande af en författning angående förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen och fulltöljelsen af vissa mål; hemställande utskottet, att riksdagen, med förklarande af att k. in:ts förevarande proposition icko kan i sin helhet bifallas, måtte för sin del besluta. n förfat så lydände: rordning angående förändrade bestämmelser i afseende å be and STA gr ä Med ändring af hit gällande föreskritter .angående -nedan omförmälda måls behandling varder för ordnadt som följer: