Dagens Nyheter – 24 mars 1874, sida 1

På riksdagens dagordning förekommer unI der sjette hufvudtiteln fråga om indragande af en del af presidentlönen i KommersI I kollegium. Som hvar man vet, är Kommerskollegium det skröpligaste af den högre jadministrationer: Allt: sedan år 1821 har man varit betänkt på att indraga detta embetsverk eller åtminstone omorganisera detsamma. Om mån nu icke går så långt tillbaka, utan endast håller sig inom tider för den nya representationens tillvaro, så finner man ätt riksdagen uti skrifvelse den 8:de maj 1867 ansåg det välbetänkt att vidtaga åtgärder till förberedande sf frågat om :Kommerskollegii indragning. eller -orhorganisation. -Derpå resolverade regeringen att Sdet, ledigvarande presidentembetet i kollegium icke för närvarande komme att återbesättas. Icke desto mindre erhöll kollegium en president i juni 1868, emedan ett afgående statsråd. ansågs behöfva en presidentstol. Utan : tvifvel var den utvämde fullt vuxen uppdraget, men nog låg i utnämningen en viss -ringaktning .emot riksdagens uttalade önskan... Sedan presidentstolen nu åter blifvit ledig, har Statsutskottet föreslagit den enda effektiva åtgärd mot förnyande af det som -egde rum den 4 juni 1868, och vi hoppas och vänta: att riksdagen må göra gällande sin obestridliga rätt att bestämma anslag, som. icke uppbäras af någon embetsman och som icke behöfvas för statsmaskineriets ostörda. gång: Nu har man sökt af denna lilla fråga, som .. gäller 6;000 kronor, göra en så stor fråga som om det gällde den kungliga kronans. i grundlagen: bestämda prerogativer, men detta är endast ett sätt att söka vidga svalget: emellan riksdagens måjoritet och de föråldrade byråkratiska åsigterna, hvilka omöjligen kunna påräkna ett anseende, som längesedan blifvit förverkadt. Frågan innebär om embetsverken äro till för staten eller för embetsmännen; i förra fallet är det tydligt. att Statsutskottet har rätt, hvaremot i det senare man helt och hållet nödgas afstå från tanken på all förenkling af den högre administrationen. Det har redan i förskott talats. och kommer i dag att utbasunas hurusom Statsutskottet trampat grundlag och statschefens rättigheter under fötterna. Måhända kommer till och med: en och annan förskräckt att försäkra att i denna anslagsfrågå ligger en kabinettsfråga. Men: den lugne, hofsamime riksdagsmannen, som icke tager intryck af annät än sin billighetskänsla och sitt om-döme, behöfver icke låta inbilla sig att det nu är fråga om att träda grundlagen för nära, ty det är en precist likartad fråga som den Riksens ständer vid 1851 års riksdag behandlade, då lönen till Bergskollegii president af riksdagen indrogs. För öfrigt hafva begge kamrarne så upplysta, så samvetsgrinna och i formerna så bevandrade taälmän, att riksdagens ledamöter icke behöfva låta oroa sig af talet om grundlagens kränkning, ty hvarje ledamot kan vara viss på att vore en sådan i fråga, skulle ingendera af dessa talmän framställa roposition på hvad Statsutskottet föreslagit. : Då erfarenheten gifvit vid handen att ingen omorganisering af Kommerskollegium genom underdåniga skrifvelser kan åstadkommas, så är det klart att riksdagen saknar anhan utväg att göra slut på ett eländigt tillsvidare-system . än att bifalla hvad Statsutskottet i femte punkten af dess utlåtande nr 18 föreslagit. Rd