Dagens Nyheter – 23 mars 1874, sida 3

(Införes som annons.) Vallåkra stenkols-aktiebolag. (Utdrag ur Göteb, Handelsoch Sjöfarts-Tidning.) Vållåkra stenkolsaktiebolag har, såsom man finner af ett i dagens blad infördt tillkännagifvande, beslutit inbjuda allmänheten till teckning af pröferenceaktier till ett belopp af 1,500,000 kronor, i 3,000 aktier om 500 kronor. Dessa aktier åtnjuta framför de 3,000 stamaktierna af samma belopp 6 procents ränta af uppkommande vinst, hvarefter stamaktierna erhålla sina 6 procent. Åtorstående vinsten delas lika mellan preferenceoch stamaktier. Teckning mottages hos flera af landets mest framstående bankinrättningar och handelsfirmor. Af aktierna bör halfva belöppet ifbetalas kontant; på det återstående gifver tecknaren. sin förbindelse att inlösas på af styrelsen utsatta tider, hvarom kunörelse bör vara utfärdad minst 2 månader före inbetalningen. V 2 Bolaget eger inmutningsrätten till on undersökt kolförande egovidd af 12,800 tunnland, förutom inmutade, ej närmare undersökta 11,000 tunnland samt 8,200 tunnland, hvilka äro underkastade tvist. Det nya kapitalet påkallas dels för liqviderande af bolagets skulder — c:a 421,000 rdr, deraf dock minst 275,000få innestå i bolaget under 6, 7 å 8 år — dels för ett kraftigare drifvande af kolupptagningen, hvartill höra byggande af omking !2 mils jernväg, uppförande af arbetarebostäder, upptagande at nya schakt; m: m, 20 i Vallåkra stenkolsfält är, såsom man torde påminna sig, det första, som väckte uppmärksamheten å de skånska stenkolstillgångarne. et har också varit fältet för de många försöken på detta område, hufvudsakligen genom omfattande borrningar. Här äro också ett par schakt upptagna, hvilka under flera år lemnat stenkol till ortens jernväg, eliser Landskrona— Helsingborgs-banorna, N Med skäl frågar man sig då: hvarför har icke detta bolag längesedan kommit till ett resultat, som motsvarar de utsigter på rikedom, som ligga i dessa stenkolsfält? . Svaret torde ligga hufvudsakligen I bristen på kommunikationer, äfvensom kostnaderna för uppehållande af inmutningsrätten hå ett så ofantligt område. Det är dock ingalunda stamaktiekapitalet om 1! million, som härpå blifvit förbrukadt, emedan detta åtgått till fältens inköp af de förra egarne; de penningar, som här blifvit af närvarande bolag nedlagda, inskränka sig till bolagets förntnämda skuld af omkring 421,000 rdr, hvarmed man: haft att bestrida föru t antydlda vidsträckta försvarsarbeten för skyddande af inmutningsrätten jemte de omfattande borrningarne och schakts anläggande. Oberoende häraf bör man nu fråga sig: hvilken trygghet, eller åtminstone sannolikhet, finnes för, att de fält, hvaröfver bolaget förfogar, verkligen hysa tillgångar på andyändbara stenkol, som motsvara det kapital af 3 millioner, hvarom här är fråga, da pråförenceoch stamaktier sammanläggas? I afseende å först kolens användbarhet har man den under flera år vunna erfarenheten af deras nyttjande vid förutnämda jernbanor. I detta fall före1 ger bland annat ett mycket tillfredsställande intyg från jernvägens trafikchef och maskiningeniör, hvilket styrker hvad bolagets styrelse uti-inbjudningen här om yttrat. Maskiningeniören yttrar bland annat Ännu i dag, efter sjuårig erfarenhet, är det min öfvertygelse, att des. k. Billesholms-ångkol äro ett förträffligt bränsle för lokomotiver; de bilda en jemn och liflig ånga, skada ej rosten eller eldstäder och sätta obetydligt med sot; då de äro väl sorterade, hyilket omdämg styrkes genom flera närmare uppgifter. Äfven majoren N, Fr. Frykhalm här lemna ett godt vitsord efter den erfarenhet, som vunnits vid kolens begagnande å statens jernvägar. Vidare vittna härom många analyser, verkställda af professor Blomstrand i Lund, kemisk-tekniska byrån i Stockholm och kemisk-tekniska laboratoriet i Köpenhamn, För kolens användbarhet vid gastillverkningen, såsom ctt godt Iysmateriel än i ige ET af ingeniör A. Lidbeck i Stod hoj . bekräftadt af professorerne E. Edhind och friherre Fock. Rörande kolens användbarhet synes sålunda näppoligen något tvifvel kunna finnas, 3 forstår frågan om sjelfva stenkolstillgångarne. Om dem kunna naturligtvis endast börtningar i jordlagrön gifva besked, då möter här Sj vigtiga omiständiehete ; att ä Vallåkra bolags fält b gar blifvi ned i högst betydande. omfattoii inom sådana afstånd, att man hör oga t om kolflötsernas läge och utsträckning. Den horrfömhäl som blifvit oss förevisad, jemte karta, hvarå orrhålens nummer finnas utsatta, upptager 62 borrål, hvilka alla förete stenkol, på större eller mindre djup och i större gller mindre, mäktighet. Man finner här stenkol på redan 6 fots Gjug, men intet djup öf verstigande 200 fot, hvilket jw är -en obety ighot. Flötsernas mäktighet gå från några tum till-43 föt; medeltalgt torde vara 2 fot. Vid en börrning — börrhålet nr 32 (Bisekätläsa i ED socken) — möter en intressant omständighet, Vid 127: fots djup träffas stenkol om 2 fots mäktighet, salodes intill 129!) föts djup: Derefter möter lera till 134!, fot — således 5 fots lera — men derefter börjar åter en stenkolsbädd öm 3 fot 3 tum. Man har således bär inom en bädd af 10 fots djup gammanlagdt 5 fot 3 tum stenkol Att här linhas betydande ygtenkolsbåddar kan såpode anses vara utom allt tvilvel. Det enda; som ännu ligger inom ovisshetens eller blotta sanno lkhetens område är; om och i hvad mån de befintliga bäddarne äro af tillräcklig mäktighet Mt löna bryt ningenDen fulla vissheten Härom kan. Dåturkgtvis endast nås genom upptagande af schakter. rfarenhöten vid da redan öppnade och oafbruten gång varande schåkterna visar smollertid, 44 olen bryter med stor fördel, enär Drytningsoch uppfordringskostnader äfven: med nuvarande jps skränkta grufdrift, ioke uppgå tll ne än sirka 75 öre pr tunna stenkol, som Landskrona—Holsingborgsbanorna betala f. n. med 2: 50 för bästa kol; prisev a genomskärning för bättre och sämre kol har en längre id varit 2: 16. Denna brytningskostnad lärer likväl kunäia nedsättas, i dåk män brytpingen kan utföras i sådån Omfölsning som vederbörs Den till teckningslistorna fogade kalkylen upptåger brytning kostnåden ll 0 öre pr funna för en brytning åf 1,000 trur hvarjo schakt, I Färna kalkyl upptages kolpriget så lågt som 1: 20 pr tunna. AE ; Men till stenkolen kommer den vigiiga artikeln eldfast lera, hvarpå synes vara outtömlig tillgång. Blott hvad hittills ceraf uppdagats, utgör en rik inkömstkälle, för bör ock nämnas, att i de schakt, som nu bearbetas, nan Har ert rn Iager af nga såsom tak öfver kolgångarne, I vilket är ön värdgles gynnsam omständighet. GEN ORRE Bådeng äro de faktiska omständigheter, som hä föreligga. In 5 BOR lägga vi mindre vigt vid de stora områ ena. Py maa behöfver icke 13,000 tunnland för att betäcka det kapital, hvarom här är fråga. Hälften, i en fjerdedel, gifver millioner tillräckligt, då man arblott en epda kolbädd om 3 fot. Också lärer det väl ligga i bolagots vältörstådda intresse att afsändra 4