rösträttens utsträckning har i pressen och riksdagen blifvit framhållet. Många upplysta män, t. ex. våra folkskollärare, stå för närvarande under strecket. Då dessutom motionären icke utsträckt sin fordran utöfver hvad som vore billigt, yrkade talaren bifall till motionen. Hr Dickson upplyste derom att återremiss var 0, enär Första kammaren bifallit utskottets förslag. Hr P. Nilsson i Espö hade reserverat sig mot utskottets utlåtande. Tal. ville icke påtruga Första kammarens ledamöter ett arvode, som de sjelfva icke önskade; men hvad. valbarheten till Andra kammaren beträffade, sa trodde han att en nedflyttning afstrecket till 600 kronor vore önskvärd. Hr Uhr, som sade sig förut hafva motionerat i samma syfte, trodde att för närvarande ingenting kunde vinnas. Vi få låta bero; bättre lycka en annan gång. Hr Törnfelt fäste uppmärksamheten derpå, att af de gemensamma voteringarne knappast 1 bland 10 utfaller i riktningen af de åsigter, som hysas af Andra kammarens majoritet. Månne icke ett annat streck kunde vara lämpligt: hvarför icke bestämma, att de, som äro valbara till Första kammaren, icke må väljas till Andra? Hr Ivar Månsson ansåg det vara orätt att förmögenheten skulle vara ensamt afgörande i dylika frågor. Kan icke den fattige vara lika god, ärlig och förståndig som den rike? Hrr Samuel Jonsson och PR framhöllo svårigheten att finna kandidater till Första kammaren, och ansågo derför den del af motionen som rörde denna sak, vara vigtigast. Utskottsutlåtandet blef utan votering godkändt. : Äfven hr Linns motion föranledde en kortare debatt, under hvilken motionären ppt för sitt förslag. Sex af utskottets ledamöter hade i sin reservation gillat de i motionen uttryckta åsigterna, hvilka för öfrigt voro ganska berättigade, då den närvarande riksdagsordningen med afseende på valrätten är mindre liberal än den förra, ehuru vårt folk på de senare åren gått betydligt framåt i upplysning. Icke blott folkskolelärare utan äfven många komministrar äro nu icke valberättigade. Då i Norge hvar 14:de invånare har valrätt, så hafva vi i Sverige deremot endast 1 valberättigad på 17, och likväl torde intet folk vara mera moget för politisk frihet än vårt. Hvad anginge den imvändningen att man icke borde skilja på vilkoren för valrätt och valbarhet, så hade man ju i fråga om Första kammaren frångått denna princip. Hr Ola Andersson, som i reservationen uttalat sina åsigter, ville sänka strecket till 600 kronor, då man ej längre rättvisligen kan uttaga bevillning ända ned till 400 kronor. Talaren ansåg en snar förändring vara nödvändig, emedan det icke är rådligt att bibehålla lagstadganden som uppväcka missnöje i landet.