Dagens Nyheter – 23 mars 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Gambettas interpellation har nu efter hvad telegrammer redan upplyst blifvit behandlad i franska nätionalförsamlingen. 1Ledamöterna i församlingen hade serdeles talrikt infunnit sig och särskildt märktes hr Thiers. Challemel-Lacour höll ett tal som räckte två timmar, i hvilket han utvecklade de skäl, som föranledt venstern att interpellera hertigen af Broglie, för hans cirkulär angående märernes utnämnande. Talaren anklagade ministören för dess tvetydiga politik, hvarigenom den höll landet i oro och spänning. Han uppmanade hertigen af Broglie att tillkännagifva, huruvida han ville förhindra alla försåt som kunde göras att åvägabringa ett återupprättande af monarkien, och om han ville betrakta alla förslag som åsyftade ändring i den närvarande styrelseformen för brottsliga. Han slutade med den försäkran att landet önskade fastställandet af en definitiv republik. Hans tal emottogs med mycket bifall från venstern, isynnerhet då han i följd af utmanande yttranden från högern inlät sig i en längre utveckling af grunderna för en republikansk styrelseform, då han vände mot högern sjelf det tadel, som yttrats mot hans loford öfver Thiers, samt då han med afseende på det bonapartistiska manifestet i Chiselhurst förklarade, att ett återupprättande af kejsardömet skulle föra Frankrike till skam och vanära. Sedan församlingen tagit sig en stunds dispens, uppträdde hertigen af Broglie och svarade. Han yttrade, att han ej var någon diktator och att det var ej hans sak att gifva någon lösning på de frågor, som blifvit till nationalförsamlingens afgörande öfverlemnade. Septennatet har blifvit af oss förtrodt åt Mac Mahon på sådana vilkor att han ej kunde skiljas derifrån. Ändamålet med denna makt vär att försäkra Frankrike om sju år af säkerhet och lugn. Septennatets bestånd vore öfver all diskussion. Utarbetandet af kons stitutionella lagar vore :nationalförsamlingen förbehållet, men regeringen ville förebygga dessa arbeten för att en gång få en fast grund lagd för styrelsen: Majoritetens pligt vore att iakttaga enighet. Derpå uppsteg hr Cazenove de Paradine, en legitimistisk deputerad och afgaf em förklaring angående septennatet från monarkisk synpunkt. Nationalförsamlingen hade fortfarande rättighet att modifiera sina beslut i öfverensstämmelse med jlandets intressen. Om nationalförsamlingen skulle erkänna den traditionella monarkien : såsom det enda medlet till räddning och säkerhet, finge septennatet ej vara ett hinder för en fransk konungs uppstigande -på tronen. Han var säker på att Mac Mahon ej skulle lägga några hinder i vägen för en laglig konung. Hertigen af Broglie besteg åter talarestolen och sade att hr Cazenove talade för sig sjelf endast, och att styrelsen ej kunde ställas till svars för hans påståenden. Lepåre, som med svårighet lyckades under det buller som nu. uppstod att göra sig hörd, yttrade att: detta var ett olyckligt svar af regeringen och att den legitimistiska talaren som nyss uppträdt hade afkunnat seps tenatets dödsdom. Venstra : centern föreslog derefter en dagordning, som uttryckte församlingens misstroendevotum mot regeringen i anledning af den brist på harmori som visade sig mellan dess ord och handlingar. Slutligen antogs dock en enkel dagordning med 380 röster mot 318. Detta var visserligen en seger för regeringen, men på långt när icke ett nederlag för oppositionen, som nu har erhållit af kabinettets chef de förklaringar som den förgäfves sökt tilltvinga sig. Herrehuset i det österrikiska riksrådet har nu sammanträdt för att diskutera de konfessionella lagarne, som redan af deputerade kammaren blifvit äntagna. Man vet att utramontanerne, som misströstade att kindra antagandet; af dessa lagar i deputerade ;kammaren, räkna på att med herrehus sets hjelp nu göra dem; om intet. Derför hafva de ock-iofunnit sig der särdeles talrikt. Biskoparne som äro medlemmar af högern i hörrehuset hafva der inlemnat ett