Dagens Nyheter – 20 mars 1874, sida 2

ME för mycket under de senaste åren — beslöt jag derför att hvila. mig en månad eller kanske ännu längre. Jag erfor en längtan, som. blef nästan oemotståndlig, att få återse mitt gamla hem ännu en gång och besöka grafvarne, der de kära hvila, som genom min otacksamhet så grymt förorättats, Jag visste att min barndoms omgifningar skulle komma. att smärta mig outsägligt, och dock längtade jag efter denna smärta. Jag ville icke slå mig ned i sjelfva Wykhamston, ty då skulle jag ha riskerat att bli igenkänd. Således. föredrog jag att vistas här i byn, hvarifrin jag kan när som helst promenera till mitt fädernehem, i sypnerhet som jag här har min gamla snälla sköterska Sally, som köpte denna stuga, när hon efter en långvarig, trogen tjenst lemnade min fars hus. Jag var fjorton år, när hon flyttade från oss; och sedan var det mitt och mina syskons högsta nöje att få helsa på den kära gamla Sally om söndagseftermiddagarne och dricka te hos henne. Jag tänkte också, när jag for från Stillmington: Om min goda Sally ännu lefver, skall jag be att få bo hos. henne under denna hvilotid... Och jag och Flossie reste direkte hit samt ha nu vistats här någon tid och trifvas förträffligt. . — Och ni har besökt ert barndomshem ? — Ja, och fällt mången bitter tår vid minnet af den lycka jag obetänksamt för