Vördsmam UPPMANING! Undertecknad, som förbereder utgifvandet af en månadtlig tidsskrift, afsedd att i någon mån motverka det sig alltmer kringgripande Liseriet, vågar härmed en vördsam anhållan hos alla dem hvilka intressera sig för en sådan tidskrift och dess syftemål,: att bispringa mig, dels genom uppsatser, lämpliga att i tidskriften införas, dels genom meddelanden om Provinsombuden, Resepredikanternes och Molportörernes verksamhet i landsorten, sammanfattningar af deras s.k. bibelförklaringar, m. m. som, på samma gång det skänker tidskriftens innehåll Önskvärd omvexling, tjenar att belysa den pietistiska propapandan i landsorten. Från hufyud-taden skall Tidskriften komma att innehålla, förutom undertecknads egna uppsatser, på stenografisk väg återgifna anföranden af de många Gonventikelmakarne härstädes. Numera, då särskilda skolor uppstå, der Kolportörer . bildas för läseriets kringspridande; då ångfartyg byggas enkom afsedda att föra smittan til aflägsaa änder; då hundratusentals Kronor årligen hopsamlas i ändamål att underlätta förmuftets tilifångatagande under trons lydnad, då den ena pietistiska tidningen efter den andra framträder och vinner afsättning — då må man icke längre dåra sig med föreställningen att sjukligheten är mindre betydlig, ickelängre sorglöst öfverlemna åt tiden att sjelf bota det onda; ty innan så er, kan man såväl enskildt som samfäldt komma att drabbas af oberäkneliga olyckor. Man kan få se sina närmaste och käraste gripas af farsoton, och ingen, som icke erfarit det, kan föreställa sig djupet af den olycka oförsonligheten hos den fiende som med ILäseriet gör sitt inträde i familjen. Så snart jag hunnit öfvertyga mig om att min uppmaning vunnit genklang inom landet, skall jag hafva äran framlägga prenumerationsanmälan. Stockholm i Mars 1874, G.:J. LEUFSTEDT. Hos de Redaktörer i Landsorten, som isina respektive blad behaga återgifva det hufvudsakliga i denna min uppmaning, stannar jag i största förbind else,