Dagens Nyheter – 12 mars 1874, sida 1

hvad skäl — att hans val ovilkorligen skulle ogillas af onkeln. Han gömmer sin unga hustru i någon oansenlig by, der hans vän, er son, helsar på honom. Här, under er sons besök, öfverraskas det unga paret af gubben, som på ett eller annat sätt har funnit sin nevös spår och beslutit söka upp honom. En enda möjlighet att undgå den hotande faran yppar sig. Ferdinand Sivewright öfvertager mannens och faderns roll, och hr G. sjelf lemnar stället, enligt sin onkels önskan, samt följer honom tillbaka till London. Af denna händelse blir allt det öfriga en följd. Ferdinand Sivewright tager vård om barnet, hustrun återvänder till sitt fosterland, der hon utan tvifvel har vänner, som kunna gifva henne ett hem. Den sålunda splittrade familjens medlemmar dömas af omständigheterna att mycket länge lefva åtskilda, och under hela tiden fortfar åen verklige fadern att uppträda såsom ungkarl och er gon såsom fader. Detta är min uppfattning af saken. — Jag tror att ni icke misstager er mycket, svarade hr Sivewright. Ni kan genomäsa de öfriga brefven på någon ledig stund. De äro mindre vigtiga än dessa, som ni redan läst, men innehålla i alla fall en och annan uppgift, som tjenar att belysa det hela, I ett af dem talar madame Dumarques om sitt miniatyrporträtt. Hon skicsar det för att den lilla flickan må lära