Dagens Nyheter – 5 mars 1874, sida 3

57 MilttOonCtCr ull forsvarsarbetenan!s fullbordande, Åeosse—————X-— ON Mordet på polisagenten Vincenzini För några dagar sedan började inför krigs: rätten i Paris rättegången mot två deltagare i det ohyggliga dåd, som begicks den 26 februari 1871 mot polisagenten Vincenzini Tre år hafva förgått sedan de händelser passerade, som stå i sammanhang med denna rättegång, händelser som förebådade och förberedde kommunen. Paris var då på visst sätt öfverlemnadt åt sig sjelf och åt de stormiga passioner, som beherrskade så många sinnen. Hvarje dag egde betydliga folksamlingar rum på Bastiljplatsen ; talare togo der ordet och uppretade pöbelns usla passioner. Söndagen den 26 februari var folkhopens antal större än vanligt; öfver deras hufvuden fladdrade på spetsen af Julikolonnen den röda fanan, som nu ersatt trikoloren. En talare höll från kolonnens piedestal ett tal, som af det omgifvande folket mottogs med applåder och stampningar. Vid kolonnens fot stod, klädd i civil drägt, Vincenzini för att till polisprefekturen lemna underrättelser om den hållning hopen iakttog. Han trodde sig böra instämma i pöbelns jubelrop, och Jet var kanske detta som beredde hans förderf. Han igenkändes, angafs såsom polisagent och omringades snart af folkhopen, som störtade sig emot honom under vilda skrän. Han försökte då att komma undan och flydde till en tobakshandel, men pöbeln omringade huset, släpade honom ut ur denna fristad och störtade sig på honom under utrop: slå ihjäl honom! Man släpsde honom nu till ett hus, som hade en jernbalkong, och i brist på en lyktstolpe beredde man sig att hänga honom på balkongen. Man hade redan slagit en snara kring hans hals och lyftat honom från marken, då på böner och protester från en qvinna, som bebodde huset, hopen afstod från sin plan, Dränk honom dål! ropades från alla sidor; och man släpade n den olycklige mot kajen, der kanalen utmynnar i Seinen. Härunder utöfvade man alla möjliga grymheter mot honom ; man slog och pinade honom på alla upptänkliga sätt. Några röster ropade nu: Släpphonom, det är nog!t Ett ögonblicks tvekan uppstod och saken tycktes vända sig till offrets fördel, då en ung qvinna vid namn Lacanal, klädd i en röd kask, steg upp på en bänk, lät föra den olycklige polisagenten till sig, örfilade upp honom och uttalade hans dödsdom: i folkets namn dömer jag dig att mista lifvet genom dränkning. Högljudda bifallsrop mottogo och bekräftade denna parodi på dom. Mordplanerna togo nu öfverhand, Pöbeln började slå sitt offer, som endast bad att man skulle döda honom snart. I spetsen för den ursinniga massan, som alltmera ökades, befunno sig två jägare, tillhörande den -kår,. som uppsattes under belägringen, och en artillerist. .. Desse bundo honom nu med ett rep och efter ytterligare misshandling kastade de honom .i Seinen. Då de emellertid märkte att han gjorde åtskilliga rörelser, som häntydde på att han kände simma, drogo de honom åter upp: med ett.rep, som de hade fästat vid hans häls, och bundo honom vid ett bräde, som de tagit från ett fartyg, hvarpå de åter kastade honom i floden. De första krafttag Vincenzini tog medförde. emellertid det resultat att han blef fri från de band, gom hindrade honom, och kunde simma. Ett ögonvittne säger att Vincenzini måste egt ett lejons styrka och mod för att vara mäktig dessa ansträngningar efter alla de lidanden han måst undergå. : Då massan såg hvilka ansträngningar Vincenzini gjorde för att rädda, lifvet,upphäfde den nya skrän af raseri, hopsamlade stenar, som funnos till hands, kastade dem på den olycklige och följde honom på det sättet längs stränderna under försök att krossa hans hufvud med sina projektiler. Likväl sam Vincenzini ända till ön St Louis. Åtskilliga roddbåtar ville här bringa honom bjelp, men hindrades af pöbeln genom hotelser. En roddare i en båt sökte kasta till honom en tågända, men den olycklige hade ej nog kraft att hålla fast den, och sjömannen måste afstå från sin vackra föresats att rädda honom. Vince wini sökte nu fatta tag i en af pålarne i pålverket vid ön, men hans hand slant; den olycklige samm nu omkring pålverket och närmade sig en provisorisk bro som går från ändan af ön till. arsenalen. Der kom en person med en jernskodd stång och gaf det sista slaget åt den oförskräckte simmaren, som derpå försvann under vattnet. Hans kropp fanns ej förrän en månad senare, Sådant var detta skådespel som hade 20,000 menniskor till åskådare, om ej rent af till deltagare. : De två personer, som nu voro ställda till ansvar tör detta brott, hafva ej deri tagit den förnämsta delen. Den ene heter Bonard och är 40 år gammal. Han är gift och fader till ett 11 år gammalt barn. Han framställes i anklagelsen gom en våldsam