Dagens Nyheter – 28 februari 1874, sida 1

gång åt mig i stället för åt Lucilla. Ni skall nog få tillräckligt af hennes sällskap, då hon en gång blir er hustru. Jag har allvarliga saker. att tala vid er om. Tiden har kommit, då det icke längre förefinnes något doldt mellan er och mig. Hemligheter finnas, som en, man gör klokt i att bevara hela lifvet igenom, men hvilka des är oklokt att föra med sig i grafven. Gif mig er hand. Lucius, sade han i det han räckte ut sina aftärda fingrar för att mottaga läkarens fasta handtryckning, vi ha icke känt hvarandra länge men så mycket jag kan lita på någon menniskå, så mycket litar jag på er; så mycket jag kan älska någon — sedan min son förvandlade till galla mia menniskokärleks mjölk — så mycket älskar jag er. Kom tillbaka till mig i afton, och jag skall bevisa er att mina ord ej äro tomma försäkringar. Den gamles afmagrade hand darrade i Lucius. Det låg långt mera rörelse i dessa Homerus Sivewrights ord än Lucius trott honom om att kunna känna. — Hvad helst för en tjenst hi än må begära af mig, hvad helst för förtroende ni än må lemna mig, sade läkaren med värma, var viss om att tjensten troget skall utföras, att förtroendet heligt skall bevaras. Och sålunda skildes de.