Dagens Nyheter – 27 februari 1874, sida 1

räkning. Säger jag henne: Jag försäkrar på min heder att er make är -död, så skall hon tro mig. TREDJE KAPITLET, Det lugna behag Lucius hittills hade känt i sin trolofvades sällskap och den glada förväntning om en lycklig framtid tillsammans med henne som förr fyllt hans själ — denna lycka och dessa drömmar skymdes nu af tvifvel och farhågor. Hans sinne var nedtryckt och sorgset från det ögonblick han upptäckte att den man han dödat var fadern till den flicka, som älskade honom. Visste hon blott den ödesdigra sanningen, hon, som satte faderns minne öfver Kärleken till honom sjelf — då vore allt, allt förbi. Fåfänga skulle alla skäl vara, fåfänga alla försök att rättfärdiga hans handling. Du dödade honom. Med dessa tre ord skulle hon tillbakavisa allt. Dessa tankar nedtryckte honom och förföljde honom äfven då han var i den älskades sällskap. Underligt nog, märkte dock Lucilla ingen förändring hos honom, det var han som skulle märka en hos henne. Hon hade undergått en förändring, vv LUOIuUS DAVOBRN. I,