Dagens Nyheter – 26 februari 1874, sida 2

hufvudtitel, omfattande kungl. hofoch slottsstaterna, hvaruti både k. m:ts äskade förhöjning 3,750 rdr till Ulriksdals slott och hr Jöns Pehrssons motion om hofhållningsanslagets nedsättande till 1,000,000 rdr i nuvarande konungs regeringstid blifvit afstyrkta, företogs till behandling. Båda kamrarne gillade utskottets hemställan. I den första talade riksmarskalken för anslaget, men fåfängt. I andra kammaren yttrade sig flere ledamöter: Statsrådet Wern upptog utskottets anmärkningar mot äskad förhöjning, lemnade en kort historik. öfver anslagsbeviljningen till de kungliga lustslotten, ansåg att slottsstaten borde öfverflyttas till 7:de hufyndtiteln, om slottens underhåll skulle bero af de förändringar första hufvudtiteln ligen kunde komnia att underga. r Jöns Pehrsson lade vid revisionen erfarit att medlen till d3 kungliga slotten ej blifvit så ordentligt använda som man kunnat ha rätt att vänta. Ansåg att k. mt hade så stora summor sig anslagna att de bort räcka äfven till slotten. Om dessutom, såsom fallet varit, k. familjen roat sig med att bygga för egen räkning, så måtte det väl tillhöra densamma attbekosta underhåll af de nya byggnaderna. Yrkade bifall till sin motion om nedsättning af hoflningsanslaget till 1 million rdr, ehuru talen hopp vore om att hans röst skulle göra sig hörd. Grefvre Posse yrkade bifall till utskottets utlåtande. Hr Törnteldt replikerade i ett halft skämtsamt föredrag hr Jöns Pehrsson. Denne representant, yttrade talaren, hade, som bekant, tagit till sin uppgift att göra? i första hufvudtiteln. Detta började li gammalt. Om hr Jöns Pohrsson ville styrka tronen och bryta udden af jemförolsen mellan SverigeNorges och Frankrikes civillistor, i det de förstnämda rikena behöfva 2,000,000 för att regeras med, under det att Frankrike endast behöfver 300,000 trank och ändå regeras alldeles förskräckligt; om hr Jöns Pehrsson i stället föresloge att hofvet måtte erlägga bevillning och derigenom ställa sig på samma ståndpunkt som hvarje annan medborgare, ansåg talaren att målet skulle lättare vinnas. Det skulle stärka tronen 50 gånger mera, om folket finge kungl. m:t under skattelagarna. I sammanhang härmed lät talaren förstå att det icke vore så alldeles lämpligt att ha tullfrihet för de Kungliga importerna, emedan detta FN anledning till missbrnk. (Yttringar af missnöje. Andra hufvudtiteln. Vid denna hufvudtitel, hvilken omfattar anslagen till justitiedepartementet, hade, såsom förr är nämdt, k. m:t äskat anvisande af 30 procents förhöjning å t. o. m. 5,000 rdr samt 1,500 rdr å hvarje lön af högre belopp. Statsutskottet yttrar sig i anledning häraf i 1:sta punkten: Om dyrtidstilläggen till embetsmännens löner, och motionerar. utskottet sitt delvisa afstyrkande.som följer: Obestridligen har efter tiden för senaste allmänna reglering. af aflöningen för civile tjonstömän priset på dö flesta förnödenheter stegrats i högst väsentlig ad, och denna stegring måste verka särdeles menigt för alla, som för sin bergning äro hänvisade till en viss bestämd inkomst. Det är derför uppenbart, att statens embetsoch tjenstemän numera befinna sig. i afseende på aflöningsförhållandena i vida sämre ställning än den, som genom berörda lönereglering dem Bereddes. Under den korta tid, som förflutit sodan nu gällande statsroglering. af riksdagen fastställdes, torde emellertid någon så betydlig förändring i prisförhållandena icke hafva egt rum, att den skulle kunna anses nödvändiggöra rub ning af samma statsreglering och påkalla förhöjning iaflöningar, som till en del för en redan förfluten tid belöpa. För är 1874 torde derför enligt utskottets åsigt någon törbättring i redan fastställd aflöning icke böra medgifvas annorlunda än i särskilda undantagsfall, der omständigheterna kunna dertill föranleda. : Beträffande åter de för år 1875 ifrågasatta dyrtidstillägg för sådana embetsverk och stater, för hvilka regleringen icke blifvit föreslagen, lära sådana tillägg i allmänhet icke lämpligen böra annorlunda än pi det af k. mt angifnå sätt eller efter en för alla lika procentberäkning bestämmas; men denna procentberäkning måste ej endast grundas på förhållandet af den allmänna prisstegringen, utan bör dervid jemväl tagas hänsyn dertill, att icke den nuvarande aflöningen med dyrtidstillägget kommer att uppgå till sådant belopp, att deraf kan uppstå svårighet vid en blifvande definitiv lönereglering. Vidare bör härvid iakttagas, att då nu ondast är fråga om en tillfällig, af den stegrade lefnadskostnaden föranledd löneför bättring, sådan förbättring icke torde kunna anses för de embetsmän, som äro med högre löner försedde, vära åf nöden eller åtminstene icke erfordras i lika grad som för dem, hvilkas aflöning vid tiden för dess reglerande endast varit afsedd för uppehållandet af en tärfligare lefnadsställning: — Efter att hafva från dessa olika synpunkter skärskådat forevarande fråga, har utskottet såsom allmän grund för pröfningen af de under andra, sjette, sjunde och åttonde hnfvudtitlarna förekommande framställningar om dyrtidstillägg för år 1875 antagit den mening, att sådant tillägg bör utgå med 20 procent å alla löner och arvoden, som öl öfverstiga 5,000 riksdaler eller kronor, att å löner och arvoden från 5,000 kronor till och med 9,000 kronor tillägget bör utgöra 1,000 kronor samt å löner eller arvoden, som öfrerstiga 9,000 kronor, något dyrtidstillärg icke bör medgifvas. Den högsta lön, för hvilken dyrtidstilläsg komme att utgå, skulle dymedelst, med tillägget, icke öfverstiga det belopp, hvartill, enligt utskottets i nkten 4 här nedan framställda förslag, definitiv löneförhöjning skulle ega rum. . Hvad åter angår vilkoren för utbetalning af dyrtidstilläggtorde, förntom de af k. mt i sådant hanende foreslagna inskränkningar, jemväl böra förefvas, att då tjensteman på grund af erhållen 1ezhet utöfver 6 månader icke bestrider sin tjenst, dyrtidstillagget för vikariatstiden tillfaller den persön, som fjensten uppehåller. Hrr Petr6, af Klint och friherre Adelsvärd ha rescryerat sig mot motiveringen af afslaget å dyrtidstillägg för 1874. Grefve al Ugglas anser tillägget böra beviljas för 1874, men icke för 1875, i förväntan att regeringen då skall inkomma med förslag till deflnitiva löneregleringar. Tio af Andra kammarens ledamöter ha reserverat sig mot tillstyrkandet att bevilja tillägg åt löntagare med öfver 5,000 rdrs lön. Vi ha nu anfört den allmänna motiveringen för Statsutskottets beslut att afslå dyrtidstillägg för 1874 och nedsätta det för 1875 från 30 till 20 procent af lönerna. Mei dema 1:sta punkt innehåller icke förslag till bestämmelse angående något annat än mm mm mM MV sm js