Dagens Nyheter – 25 februari 1874, sida 2

och stå ej och stirra som en vaxdocka i en hårfrisörs fönster, ropade Jessie otåligt. Brefvet var kort och i systrarnes tanke mycket otillfredsställande. Stilen var spasmodisk, liksom vore den skrifvande mera van att uttrycka sina tankar medelst den elektriska telegrafen än genom bref. — Käraste Bella! Mycket olycklig. Mottagit telegram, som: kallar mig till staden. Angelägna affärer. Måste resa. Mycket ledsen. Trodde jag skulle få roa mig längre hos er. Hoppas få återkomma snart. Frambär mina ursäkter till min onkel och haf sjelf öfverseende med din tillgifne kusin. Geoffrey. — Kan man tänka sig något tråkigare, utropade Bella, och det efter lady Bakers artighet mot bonom i går! Angelägna affärer! Hvad kan han ha att göra med affärer? — Det är väl någon kapplöpning eller något annat sådant der, sade Jessie. Han har undergått en bra stor förändring. Ibland har han ett så vildt utseende och tyckes knappast veta hvad man säger till honom. — Jessie, sade Bella högtidligt, jag skulle icke bli öfverraskad, om Geoffrey ginge åstad och gifte sig nu. — 0, Bella! utbast Jessie, tror du att han skulle kunna vara så nedrig — gå och gifta sig utan att säga ett ord till oss, — Ja, jag vet icke, svarade systern dystert.