Dagens Nyheter – 24 februari 1874, sida 1

grafstenarne, läsande. inskrifterna å dem, då plötsligt Janet grep min arm, i det-hon utropade hör; med ett anlete strålande af förtjusning. . Genom kyrkans öppna fönster strömmade: en -fod af det rikaste välljud;. början af Mozarts. Agnus Dei, spelad med .mästarehand. -O, hviskade Janet, är det icke utemordentligt ? — Det var den der uslingen, utrepade Geoffrey. — Jag sade er, att Hillsleighs orgel: var värd att höra, sade jag till henne. Ja, svarade Janet, men ni ..sade mig icke: att orgelnisten är en af deu tomordentligaste i hela England, ty jag är säker om han-han måste vara det... Dåjag var:här senast, fanns det blott en.-helt vanlig orgelnist,men denne måste vara ny; låt oss gå in och se hvem. det är. Nej; låt oss vänta tills han slutat, han skulle kanske. eljest upphöra. . Vi satte oss. ned och lyssnade, det dröjde länge innan; hans spel tystnade, och strax derefter kom-han ut ur-kyrkan;. — Ah! var. god :och beskrif honom! — Han var lång och smal, vid, efter hvad jag kan troj trettiofem års ålder, med ett ansigte på en gång vackert och underligt; ett smalt ovalt ansigte med låg panna; en örnnäsa, en ytterligt blek hy, liknande -elfenben, som gulnat af ålder, och: ett par de svartaste ögon jag någonsin sett. — Och svart hår, som sköt ned i en