Dagens Nyheter – 23 februari 1874, sida 1

Frågan huruvida, embetsmännen äro statensherrar eller tjenare har på senare tiden varit såväl af oss som af andra tidningar afhandlad. Vår åsigt i detta hänseende ha vi ofta uttalat, men då frågan nuåter är å bane, tillåta vi oss hänvisa till en autoritet som ej torde kunna jäfvas ens af dem som mest förkättrat våra åsigter och som anse dem för höjden af krass materialism och såsom ett bevis på fullkomlig brist på det slags ridderlighet, till hvilken man ännu i våra dagar från vissa håll kastar längtansfulla blickar. Vi skola nemligen visa att det under sjelfva riddartiden gällde för sannt och visst att furstar och embetsmän voro tjenare och icke herrar; och vid sådant förhållande lärer det väl icke vara så farligt om äfven vi hylla den åsigten. Den bevisning vi vilja förebringa är visserligen icke något bevis i ordets juridiska betydelse, men det är dock en god ledtråd för bedömande af tankegången under ofvannämda tider. Den Svarta Prinsent i England, hvilken väl må anses som en typ af medeltidens riddarliksom af dess feodalväsen, begagnade till valspräk: Ich dien (Jag tjenar), och som bekant nyttjas detta valspråk än i dag af Europas nu mäktigaste herrskarslägt. Då sålunda både forntidens och nutidens väldigaste furstar kunnat öppet bekänna att