Dagens Nyheter – 21 februari 1874, sida 2

så kom ned till farfars rum med de här papperen. . Aldrig hade hon talat muntrare, och likväl — för ett ögonblick sedan: var hennes kind blek och: hennes utseende vanstäldt af fasa. Lucius drog en liten suck af nödtvungen eftergifvenhet och följde henne genom korridoren. ou Hr Sivewright mottog pappersbundten med synbar tillfredsställelse och bläddrade i den med händer, som darrade af ifver. — Handlingar af ingen, betydelse, sade han, gamla lumtor från mitt affärslif, som blifvit undanstoppade. deruppe och halft förgätva. Men då en: man står vid grafvens portar, är det ett behof att blicka tillbaka på det gångna lifvet, och då äro papper, sådana som dessa, goda ledtrådar. De fylla ny olja på minnets lampa. Hån kastade papperen i Pen låda till ett bord, som stod helt nära bädden. — Ni känner er bättre i dag, hoppas jag, sade Lucius. då Lucilla gått ut efter den gamles qvällsvard, — Nej, tvärtom, jag finner mig ej väl af er nya medicin, — Min nya medicin är samma medicin ni intagit under de senaste fem veckorna, ett stärkande medel, såsom jag sade er. Men ni har ledsnat på det måhända. Jag vill byta ut det mot något annat.