Den sällsynta anblicken af en nyligen skjuten björn hade i söndags. afton och synnerligast i måndags förmiddag lockat en ansenlig menniskomassa till jernvägsstationen i Karlstad, der en nalle i den eviga sömnen lugnt afbidade snälltågets afgång för att efter döden företaga en säkert aldrig i lifvet påtänkt jernvägsresa till Sveriges hufvudstad Holmningen; som varit gjord på gränsen mellan Vermland och Dalarne, var för 500 rdr inköpt af löjtnanten vid Nerikes husarer, grefve von Diiben, hvilken till jagten inbjudit åtskilliga skickliga jägare bland sina bekanta. Jagten gick särdeles raskt, klockan vid pass ?412 i fredags gick nemligen björnen ur idet och redan kl. 4,1 var han skjuten. Hvem äran af hans fällande tillkommer lär härvidlag, såsom nästan alltid vid dylika tillfällen, vara stridigt; sista skottet erhöll han emellertid af häradshöfdingen S. T.: Rubin från Stockholm, en bland Sveriges skickligaste skyttar, på den korta distansen af omkring 10 alnar, efter hvilket skott han knall och fall föll och blef liggande utan att vidare röra sig. Björnen var en hane och ej särdeles stor men ganska fet. Icke mindre än tre björnar till lära vara spårade i ungefär samma trakt. d (W. L. T)