Dagens Nyheter – 19 februari 1874, sida 1

— 268 — aldrig kommit underfund med att, de bedragit mig. Men det oaktadt är det nog möjr ligt att de hela tiden bestulit mig, liksom min son gjorde, och att. de skola sluta med att skära halsen af mig. — Ett brott som väl knappast skulle ha någon fördel med sig,föreställer. jag mig, eftersom ni ickeeger något: annat än er samling och mördarneväl näppeligen skulle kunna göra sig någon rytta af den, sade Lucius med;sitt tankfulla leende.z — Kanhända icke... Men det är ju möjligt, att de tro att jag är rik — oaktadt jag städse sagt dem hur: fattig jag, är — alldeles såsom ni kanske fänker att jag är det och att den medellösa flicka ni. valt förr eller senare skall visa sig vara ett rikt d. — Jag har inga. sådana tankar, svärade Lucius, i det han mötte sin patients listiga blick med öppenhetens klara, lugna öga. Fattigdom eller rikedom kan ingen: ändring göra i min kärlek för. ert barnbarn: För hennes egen skull kunde jag väl önska att hon. ej vore helt och hållet medellös, för min egen skull — aldrig. . Jag: sätter ej värde på någon annan: förmögenhet än den jag sjelf kan samla. — Så mycket bättre, sade den gamle. Det vore ledsamt att tänka det ni skulle känna er besviken, då min tid en gång blir all: öch ni kommer för att spana bland