Dagens Nyheter – 18 februari 1874, sida 4

P? F. C. ASKERBERGS förlag har i dessa dagar utkommit i Bokhandeln i Stockholm och landsorten: Upptäcktsresor Lufthafvet af J. Glaisher, 0. Flammarion, W. de Fonvielle och . Tissandier. Med 115 illustrationer och ett tillägg: Ballongfärderna under belägringen af Paris. Svensk bearbetning af C. H. ATTERLING. Pris: 15 rår. Boken har erhållit följande förord: Undertecknad, som blifvit anmodad att genomläsa närliggande arbete och yttra sig öfver dess innehåll, får härmed tillkännagifva det han funnit denna bok icke endast innehålla en mängd intressanta upplysningar öfver beskaffenheten af de högre luftlagren, lärorika meddelanden om luftseglingskonstens uppkomst, utveckling och noggranna beskrifningar öfver de vid densamma använda apparater och förfaringssätt, utan äfven genom den Tiflighet och åskådlighet, hvarmed dessa ännu alltjemt äfventyrliga färder äro skildrade, vara ämnad att väcka och underhålla läsarens intresse för ämnet, genom hvilka egenskaper arbetet särskildt anbefaller sig såsom passande till lektyr för det uppväxande slägtet. Ingen kan hafva större skäl att glädja sig öfver luftsej lingskonstens utveckling, än meteorologen. Hvarje nytt steg inom den vetenskap, han idkar, påminner honom derom, att den betydligaste delen af atmosferen är oåtkomlig för hans iakttagelser. För att förstå den horisontala rörelse i luften vi kalla vind, fordras kännedomen af de lagar, som reglera de vertikala uppåtstigande och nedåtgående luftströmningarne. På olika höjd öfver jordytan råda vindar af olika riktning och styrka, som variera med dygnet och årstiderna. Det ena luftlagret har högre värmegrad och mera fuktighet än det andra allt efter deras afstånd från jordytan. Huru komma till rätta med och lära inse sammanhanget mellan alla dessa olikheter och vexlingar, när man icke kan anställa sina observationer annat än vid jordytan eller för att så säga på botten af det flera mil höga lufthaf, i hvars inre massa alla dessa rörelser försiggå. Ehuru de framsteg luftseglingskonsten hitintills gjort icke kunna anses vara särdeles betydliga, då man ej ens hunnit så långt, att man utan fara kan verkställa uppstigningar eller efter slutad färd vara säker på att utan sorgliga äfventyr sätta foten på fast mark, måste man dock vid närmare granskning erkänna, att en alltjemt stigande utveckling äfven på detta fält är märkbar. Sådana framsteg finner läsaren omnämda eller antydda på flera ställen i detta arbete. Ballongens användande i vetenskapens tjenst daterar sig från de första tiderna af dess tillvaro, Män af stort vetenskapligt anseende såsom Gay-Lussac och Biot hafva icke försmått att begagna detta det enlla möjliga fortskaffningsmedlet, då det gällde att höja si upp i de högre luftlagren för att undersöka de der rådande atmosferiska förhållanden. senare tider är det egentligen meteorologen vid Greenwich observatorium, Glaisher, hvilken genom sina talrika meteorologiska observationer, utförda under en mängd ballongfärder, fi vetenskapen stora tjenster. Äfven i Frankrike hafva under de senare åren luftfärder lifvit företagna i uteslutande vetenskapligt syfte af Flammarion m. fl. Det är en samling af beskrifningar öfver dessa under senaste tider utförda vetenskapliga luftfärder, hvilken här lemnas i läsarens händer. Beskrifningarne äro gjorda af de personer sjelfva, som utfört luftseglingarne, hvarigenom framställningen ganska mycket vunnit i åskådlighet och intresse. Intrycket af dessa berättelser är sådant, att man vid deras läsning nästan tycker sig deltaga i de äfventyr som beskrifvas. Att öka lifligheten hos dessa skildringar bidrager i icke ringa mån den mängd utmärkta figurer, af hvilka texten är beledsagad, samt i ännu högre grad den klarhet och tydlighet i framställningen, som bär prägeln af det ovanliga intresse, man torde kunna säga kär ek för ämnet, med hvilken öfversättningen blifvit utförd. Stogkholm den 11 december 1873. R. RUBENSON, I Föreståndare för Statens Meteorologiska Central-Anstalt. I I I I