Dagens Nyheter – 18 februari 1874, sida 2

— Hon har sagt dig det! utropade Geoffrey med hänryckningen strålande i sitt öppna, ärliga ansigte. — Hon har sagt mig det. Ja, Geoffrey, en kärlek sådan som din förtjenade en belöning. Min syster bekände för mig. att du har blifvit blott allt för kär. för henne, att funnes icke det band, hon anser sig skyldig att respektera, skulle hon vara: stolt öfver att få bli din maka. — Gud välsigne henne! Ja, jag har uppehållits af tron att hon älskade mig, och denna skell fortfarande hålla mig uppe. Sade hon intet om den der uslingen — hennes man — något som kan tjena dig. som ledtråd för att få reda på honom. — Mycket litet, eller rättaro sagdt mycket litet mer än jag redan visste. Hon gaf mig en allmän beskrifning på mannen, men hon har intet porträtt af honom, så att äfven den svaga ledtråden saknas, Det namn -han bar var troligtvis för tillfället antaget och kan derföre föga hjelpa oss. Men den underligaste delen af hela denna underliga historia är — — Hvad Lucius? — Ått beskrifningen på denne man, Vandeleur — detta var det namn under hvilket han äktade min syster — i många hånseenden stämmer noga öfverens med beskrifningen på en annan man, hvars öde jag har ålagt mig att upptäcka, en man, lita ut