Dagens Nyheter – 12 februari 1874, sida 2

hejdade hvarje ny ömhetsbetygelse från hans sida) — jag tror att. du: är god, fast och ädel, jag är mycket stolt öfver att du håller af mig, men jag kan icke binda: mig med något nytt band förr än hemligheten angående min fars öde blifvit:löst, förr än jag är fullkömligt viss Om satt han aldrig skall-komma för ått göra anspråk på min kärlek och: min lydnad: . — Om jag skulle kunnä :lösa denna hemlighet, Lucilla, eller om jag åtminstone skulle försöka sätt lösa den, sade Licius tankfull. — Åh, om! men du kan aldrig,tänka på detta! Du har ditt yrke, som upptar din tid och dina tankar: beln — Ja, och alla mina förhoppningar. om vinnå en ställning, som. skulle kunna göra dig stolt öfver att en gång bli min hustru, Det skulle vara bra svårt att lemna. allt detta, Lucilla, för att egna mina krafter Och mitt lif åb ett kanske fåfängt företag. Huru djupt och varmt jag än älskar dig, är: jag dock icke nog ridderlig att säga. dig: i morgon skall jag stänga mitt. mottagningsrum och med första ledighet: bege. mig till. antipoderna, till. de japanska öarne , eller. Gud vet hvart, för att söka efter din far. Emellertid måste jag dock göra något. Hade jag blott. der allra ringaste ledtråd, skulle fag ej misströsta om framgång. Jag skulle vilja göra. allt, .ntom att helt och hållet uppgifva mina utsigter för framtiden — utsigter,