Dagens Nyheter – 11 februari 1874, sida 1

Med synnerlig tillfredsställelse har man erfarit, att hr civilministern fleraj timmar behagat uppehålla sig i kommerskollegiwm. Man antager gerna, att afsigten varit att på närmare håll studera detta föråldrade embetsverk och derigenom snarligen komma till insigt. om nödvändigheten af en förenkling, ty under nuvarande förhållanden torde med allt skäl kunna sägas, att kommerskollegium för många frågors behandling utgör den nådigst befallda omvägen, som fältmarskalken Toll uttryckte sig. För att få ställningen klar i afseende på kommerskollegium torde böra ihågkommas, att hr civilministern för få dagar sedan från ministerbänken uttryckligen förklarade att han i principen ingenting hade emot kommerskollegiä upphörande. Dess qvarstående, åtminstone uti kollegii nuvarande skick, låter sig icke försvaras, hvilket nog inses af en så upplyst man, som hr civilministern. Derför erkänner han i principt att det bör undanrödjas. Men sedan man afgifvit ett sådant erkännande, försvarar man med: värma den utväxt på kommerskollegium, som . gjort detsamma till ett lånekollegium. Förlagslånens utlemnande, enligt k. m:ts höga beslut och efter kommerskollegii hörande, beskrefs på ett så flärdfritt sätt af hr civilministern, att hvarje riksdagsman icke-bör neka sig nöjet att derom taga kännedom när protokollet blir tryckt. Uppfattade vi hr civilministerns ord rätt, så insamlas ansökningar af kommerskollegium under ett förflutet år, således under ett helt års tid, för att jemte dess eget yttrande till regeringen ingifvas; hvarefter k. m:t i statsrådet afgör, hvilka som skola lyckliggöras med dylika lån, När man nu tänker sig, att hela summan, som till förlagslån på flera årstid utlemnas åt hela Sveriges fabriks. och in dustriväsende, icke uppgår till mer än knappt två millioner rdr, eller till föga mer än den summa våra minsta bankinrättningar bevilja i kreditivväg, är det väl påtagligt, att denna hjelp åt industrien är af så ringa betydenhet att den, när den en gång försvinner, icke kommer att lemna något tomrum efter sig. Hr civilministern betonade särskildt med en viss belåtenhet, att trämassefabriker för papperstillverkning blifvit hulpna. Huruvida den hjelpen föranledt att man med ifver kastat sig på denna näringsgrem, våga vi icke påstå, men ett lämpligare bevis på otillräckligheten af den hjelp, som från det allmännas sida på detta sätt kunnat erbjudas, torde knappast bland de särskilda industrigrenarne kunna uppletas, På tal om kommerskollegii upphörande bör det emellertid intressera våra läsare att få erfara hr civilministerns hufvudvilkor för att detta embetsverk må tillå