Dagens Nyheter – 5 februari 1874, sida 2

visit på eftermiddagen, men hördes sedermera icke af. Han lär likväl fått åtskilligt med penningar af resande på hotellet samt blef slutligen vänligt anmodad att bege sig derifrån. Såsom ett bevis på dyrbarheten af de årliga öfningsmöten, hvilka hållas med vederbörande regementen öfver hela riket; må nämnas att för innevarande år lär åtgå ensamt till fourageringen af Smålands husarregementes hästar omkr. 1.400 tunnor hafre samt omkr: 12,000 pund hö. Om man tager hafren till ett pris af 10 rår pr tunna, hvilket i år är ett jemförelsevis icke allt för. dyrt pris, och man derjemte. beräknar höet till omkring 60 öre pundet i medeltal, -så utgör det hela den lilla nätta summan af något öfver 21,000 rdr. Härtill kommer nu underhållet af manskapet under mötet. Och detta för ett enda regemente, hvars numerär uppgår på rdr till 500-man ! Hvilka oerhörda omkostnader måtte det icke blifva för hela riket, om man sammanslår hvad. som åtgår till samtliga fotoch -hästregementen! Det skulle vara mer än intressant att hafva reda på totalsummant Conrad. Utdrag af ett bref, skrifvet af en ung flicka i Visby. till hennes väninna i hufvudstaden. Visby den 23 januari 1874. ——— Du talar om att du hört operan Lohengrin och tjusats af fru Stenhammars vackra sång samt pinats på Mindre teatern af Bodmamsellerna i Paris. — — Fy! det är siu bara ofrälse menniskor, som du tjusas af den ena aftonen och pinas af den andra. Ar du icke nog rik att kunna lefva tillsammans med fröknar och baroner? Hvarför. reste du ifrån oss? Jag tror bestämdt att din-mamma och pappa äro mycket ledsna öfver att du ej är qvar på vårt goda Gotland — ty då hade du kunnat blifva vänj med en riktig fröken och varit på bal hos en veritabel greflig familj. bör Ja, kära Emy, vår nya landshöfding har gifvit stor bal! Du kan icke tro hvad der var gudomligt roligt. Och hvad-som gladde mig. och mina föräldrar mest vär det att det högförnäma paret hade smak att biudå: i främsta rummet handelssocieteten.. Du må tro att det grodde något i embetsmännen och deras fruar ätt de icke mangrannt voro inviterade till sin landshöfdings första stora supe. De, som så storat sig på att få egen chef! Hade du nu varit här, så hade du naturligtvis lyst som solen i Profeten genom dina stora talanger och blifvit primadonhnan på de grefliga festerna — ja, det förstås, näst unga fröken, som är grefvinnans blägting. og var det bra diplomatiskt gon t af mina föräldrar, då vår föregående landshöfding reste (som du vet, så kurtiserade vi honom mycket, så länge han var högsta styresmannen på platsen), att icks ge något afskedskalas för honom eller göra någon affär af-honom: -Detta tro: föräldrarna att de nu ha godt af hos efterträdarn. Jo jo men, pappa lärde sig mycken diplomatisk finhet af baron Bildt; under den tid han styrde Gotland. Ja, det är så sant, de orden, att en korpral som lefver är för mer än en general som är död; Lefve grefve och grefvinnan Horn! Och måtte de ange fortfara i den andan att kärtisera oss gotlänningar, ty så gjorde Gyllenram, och det hade -han godt af, nemligen så länge han var chef öfver gutarne. ch säge hvad man vill — vi gotlänningar förstå att gifva ett par stora kalas om året — då deremot främlingarne springa till hvarandra dagligen, men aldrig gifva några rikliga notvarp. Mera en annan gång. Skrif snart till din vän Peggy. TEESE ar äg Er pet pA ER