Dagens Nyheter – 4 februari 1874, sida 2

Normal-stämgaffeln. Musikaliska akademien har i dessa dagar utskickat en rundskrifvelse till militära, civila och kyrkliga myndigheter rörande antagande och användande af normalstämgaffeln för att bereda lika tonhöjd för alla slags instrument vid undervisning i och utförande af musik och sång. Efter en rätt intressant historik om normalstämgaffelns uppkomst, hvarvid omnämnes att tonhöjden varit i ett oupphörligt stigande det sista seklet samt att denna stämgaffel antogs i Paris 1859, omtalas att normalstämgaffeln gifver 870 vibrationer i sekunden vid — 159 Celsius, ungefär 1, ton lägre än stämningen i vårt hofkapell. Flera andra länder, såsom Ryssland, England och några af tyska staterna, hafva antagit denna stämgaffel. Vidare heter det i skrifvelsen om fördelarne af normalstämgaffeln : I betraktande af de äfven inom vårt land befintliga stora olägenheterna af en för hög stämning samt skiljaktig tonhöjd för olika instrumenter, kan man ej undgå inse den stora fördelen af att alla instrument stämmas efter normalgaffel. Mången gång varder utförandet af ensembler för blåsinstrument och piano, för piano och kammarorgel eller för blåsinstrument och kyrkorgel förhindradt i följd af instrumentens olika stämning ). Regementsmusikkårer med olika stämning kunna icke med renhet utföra samma tonstycke. Ofta förnimmas från en orkester skärande missljud, föranledda af begagnandet af ett nytt blåsinstrument, stämdt högre än orkesterns öfriga; den spelande kan väl modifiera tonhöjden å sitt instrument, men detta sker alltid på bekostnad af tonens renhet. Mången sångröst har tagit skada. och, i synnerhet under första ynglingaåren, gått förlorad genom röstens ansträngande vid ackompanjemang af högt stämda instrument. Alla dessa olägenheter häfvas genom instrumentens stämmande efter normalgaffel. De instrument, som kunna stämmas i normaiton, äro: strängoch tangentinstrument, undantagande kyrkoorglar, samt blåsinstrument af messing, men tonen i blåsinstrument af trä kan icke sänkas, utan att de rätta tonafstånden derigenom blifva rubbade. Akademien ombesörjer att de stämgafflar, som skickas till den af henne utsedda justeraren, kamreraren Sillen, blifva stämda i normalton efter den större, i Paris justerade stämgaffel, som eges af akademien, äfvensom att justerade stämgafflar hållas tillgängliga hos hrr musikhandlare i Stockholm. För öfrigt hänvisa vi, angående denna för tonkonsten vigtiga fråga, till annonsafdelningen och uppmana derjemte våra kolleger i landsorten att sprida detta meddelande till sina läsare. ) Flertalet af Sveriges äldre kyrkorglar är stämdt i korton (ungefär en half ton högre än vår vanliga orkesterton). Nyare tidens orglar äro dock stämda i lägre tonhöjd. En stor del af de stämgafflar, som hittills varit till ängliga i musikhandeln, ha stämt ända till en half ton högre än normalgaffeln.