Dagens Nyheter – 3 februari 1874, sida 2

I Norska stortinget öppnade i går sin 23:dje ordinarie session. Bland frågor, som väntas komma under behandling, intager den om dyrtidstilläggen till embetsmännens löner samt om statsrådens tillträde till tingets förhandlingar främsta rummet. Bland andra ärenden vilja vi nämna följande, hvilket kan lända till upplysning om hvad som närmast intresserar norska folket och hvad i reformväg detsamma för närvarande sysselsätter sig med: Jernvägsanläggningar i stor skala; ordnandet af handelsoch sjöfartsförhållandena emellan de förenade rikena; fiskerioch jagtförordningar; upphäfvandet af handels-och handtverksgränsen omkring städerna; upprättandet af ett expeditionsoch byråchefsembete för landtbruket och skogsväsendet; borttagande af fängelsestraff för skuld samt vissa ändringar i konkurslagen ; ändringar i kriminallagen och giftermålsbalken ; ny författning angående tillstånds erhållande att gifva dramatiska och andra offentliga föreställningar; om literatörers och konstnärers eganderätt; förändringar i universitetsstatuterna angående. examen philosophicum och om tvång för realstudenter att underkasta sig prof i de klassiska språken för att få aflägga medicinsk, juridisk och teologisk embetsexamen. En skandinavisk förening stiftades sistlidna december i Dresden och räknar nu 34 medlemmar. Föreningens syfte är att åstadkomma en anslutning till nytta och nöje mellan i Dresden varande skandinaver, att med råd och, om föreningens medel det tillåta, äfven i dåd bispringa behöfvande skandinaver. Inom föreningen skall finnas minst en tidning från hvarje af de skandinaviska länderna. Dessa tidningar skola alltid finnas tillgängliga i föreningens lokal, Böhmes restauration, Seestrasse nr 2, för alla skandinaver, som längre eller kortare tid uppehålla sig i Dresden. Föreningen, hvars ordförande är hr H. Brandt och sekreterare hr L. Reimer, firade julaftonen på nordiskt sätt med en fest, der man i tal och sång lät minnet hvila vid hemmet. Norske historiemålaren Bergslien har fått sig uppdraget att måla en större tafla, föreställande Oskar II:s kröning i Throndhjems domkyrka. Danska venstern lär ha fattat det beslutet, att ej deltaga iden debatt, som förmodligen kommer att uppstå i anledning af Kofods anförande om det olitiska ofog, hvilket bedrifves.af ambrtatöriska skollärare. Huru kapitalen vandra. Professor Leon Levi har i London hållit ett föredrag om kapitalens vandringar. Han påvisade bland annat huruledes man egentligen icke hade rätt att säga, det något kapital gått öfver från Frankrike till Tyskland vid utbetalningen af de 5 milliarderna ty kriget kostade Tyskland mera än det inbragte och blef sålunda orsaken till kapitalförstöring. Deremot har under många år kapitalvandring egt rum från England till Ryssland, der engelska pengar användas till jernvägarne. De enda länder, som ega pengar nog till en kapitalvandring, äro England, Tyskland, Frankrike, Holland och Belgien och i mycket ringa skala Sverige och Norge. Första rummet intager England; men ehuru det nu för tiden eger omkring 1,800 millioner i utländska värdepapper och ehuru detta land till en stor del ombesörjer verldshandeln, är likväl dess kapital ännu icke tillräckligt. Det är också blott 50 år sedan det började samla kapital Från 1858 till 1872 utförde England varor till ett värde af 57,328 millioner rdr, hvartill kommo 6,316 millioner rdr i ädla metaller; deremot utfördes för 70,956 millioner rdr metaller. Kapitalförökningen är icke mindre beaktansvärd. År 1843 uppgingo inkomsterna till 2351 millioner; 1852 till 262 millioner; 1863 till 336 millioner och 1871 till 440 millioner pd. Man får emellertid icke tro att en sådan tillväxt är för all framtid gifven; ty likasom på vissa tider folkökningen visar ett tillbakagående, så skall förr eller senare kapitalökningen äfven aftaga.