Dagens Nyheter – 27 januari 1874, sida 1

Hon. kunde: ännu knappast kallas: qvinnag utan; flicka, men i den ålderns shela; falla; fagra blomstring: Hon hade något främmande, nästan tropiskt i hela sitt utseende, med sina ögon, svarta som Hatten; och sitt hår af. samma mörka färg. Hennesgestalt var af medelstorlek, smärt och späd men utan, någon -kantighet i konturerna. Hvarje rundning var fullkomlig, hvarje linie full af: behag. Hennes anletsdrag: voro: fint tecknade, men icke bländande:sköna. Det egentliga,: allbeherrskande. behaget i hela hennes uppenbarelse.. var. ;just den utomordentliga finhet, den blomsterlika bräcklighet som kom den som såg henne att ubrista: Hur älsklig, men hur förgänglig! Emellertid, är det icke alltid dessa späda blommor, som vissna först. . Den hjerta ypPiga, vallmon; skördas, ofta af dödens obevekliga lie, under. det den bleka vildrosen djerft trotsar stormarne; Under detta svaga yttre fanns en uthålligheters styrka, som Lucius skulle, haft. svårt att tro. på: Flickan såg på främlingen med inycken förvåning, men utan den ringaste förvirring. Sällan hade hon sett en. främling vid detta bord: Men då och då hade det likväl inträffat att kunder eller affärsmän besökt-den gamle mannen. Hon var. ej: alls nyfiken-om hvem den, som. nu satt der, kunde vara. — Er middag är redo, farfar, sade hon. Ni bör äta innan den blir kall.