Dagens Nyheter – 24 januari 1874, sida 3

ting af särskildt intresse. I en sammankomst den 19 dennes begärde hr Schorlemer af centern (som blifvit illa åtgången af furst Bismarck under fredagens sammankomst) ordet för att förklara, att han vidhöll sina yttranden mot ministerpresidenten samt att denne hade orätt citerat hans yttranden och gendrifvit saker, som han ej påstått. Furst Bismarck — anmärkte talaren — trodde, att jag ej kunde anföra bevis för, att han 1866 skulle uppmanat dalmatiska och ungerska regementen till affall. Jag vill ej såsom bevis härför citera general Gavones depescher, som blifvit betecknade såsom apokryfiska, utan grefve Usedoms depescher. (Derpå uppläste hr Schorlemer de ställen, som voro i fråga.) När furst Bismarck frågar med afseende på den ungerska legionen hvad jag skulle säga, om i händelse af ett nytt tyskt-franskt krig, hvilket Gud förbjude, en påflig legion af tyska krigfångar bildades och fördes mot Tyskland, så svarar jag: jag skall alltid vidhålla att kalla det ett revolutionärt tilltag. På furstens personliga angrepp, som kulminerade i dessa ord: Om jag kände så litet till verlden som den föregående talaren, skulle jag tala mindre eller åtminstone med mindre sjelfförtroende, har jag intet att svara. Det är möjligt, att detta yttrande skall framkalla stor verkan hos andra; åtminstone har ju en medlem af herrehuset förklarat, att han skulle helt enkelt draga sig tillbaka för en invändning från farstens sida. Jag deremot håller fast vid det valspråk, under hvilket jag i 12 år: har tjent såsom officer och under hans majestäts ledning kämpat mot upproren i Baden: timere nescio. Enligt de sista telegrammen från Madrid till Times för den 18 dennes är Bilbao allvarligt hotadt. Carlisterna påskynda öfverallt sina belägringsarbeten, sedan de erfarit att den krigshär, som låg framför Cartagena, mu är fri och att man ärnar använda den mot dem. I Santander och trakten deromkring är mycken oro. Pall-Mall Gazette berättar derifrån följande: I dag — den 11 dennes — på eftermiddagen, under det tusentals personer promenerade utmed stranden, kommo två mycket skadade fartyg in i hamnen. Det var kanonbåtarne Bonaventura och Gaditana, hvilka måst lemna Rio de Bilbao i följd af den förhärjande elden från carlisterna, som beherrska floden och koncentrera alla sina bemödanden mot fästningen Portugalete. Bonaventuras akter var helt och hållet sönderskjuten och Gaditana hade fått 8 kanonkulor i skrofyet; båda erbjödo med sina trasiga segel och bräckta master en sorglig anblick: Tyvärr medförde de ock ettstort antal sårade, Från Barcelona berättas den 16 januari; att carlisterna hafva kommit till Sarria nära Barcelona för att kräfva kontributioner för ett fjerdedels år. De hafva sändt en uppmaning till kommunalrådet i Gracia — en stad med 3,000 invånare — och till åtskilligå personer i Barcelona att betala kontributionerna. Rykten hafva spridt sig, att Saballs skulle hafva lemnåt den carlistiska armån. S