het för Tyskland att lefva ifred med Frank rike, såvidt det gör sig till redskap för den klerikala politiken. Från den dag, utbryter Nord.Allg Zeitung, då Ffankrike identifierar sig med Rom, är det vår afsvurne fiende! Redan förut hade den berlingka tidningen yttrat Sig pålika sätt. De franska tids ningarne Journal dös Debats och Journal de Paris hafva enligt Nvad telegrammen de sista Aavwarne upplyst, Wesvarat dessa hotande mm a on häntydningar på eu Job hela värdigt och lugnt sätt. I sanning skall man icke ocksa hafva en mycket lättrörd fantasi för att trö; att Frankrike, som har att kämpa med så många inre svårigheter, skulle tänka på krig medItalien eler Tyskland, eller till och med med båda. Den fyska pressen tyckes emellertid med en viss begärlighet omfatta allt som kan föra till söndring mellan de förutvarande bunädsförvahterna Frankrike och Italien. En tysk korrespondent från Rom till Augsb. Allg. Zeitung omtalar sålunda i sina bref, att ett krig mellan Frankrike och Italien är blott en tidsfråga. 5; Angående den nya påfvebullan offentliggör Osseryatore Romano en lång artikel sistlidne onsdag, hvaftill den söker bevisa, att den nya påfliga konstitutionen är ett rent bedrägeri. Tidningen säger, att furst Bismarck blifvit narrad af förfalskaren, som fick 10;000 frånk för dokumöfitet: FE Kölnische Zeitung försäkrar på göda gruns der, att Germanias uppgifter angående påfs liga bullan äro öriktigå samt att man ej kan tvifla på äktheten af den i Kölnische Zeitung offeätliggjorda texten. En artikel i Neues Wiener Tagblatt för den 15 dennes meddelar, att i regerings Kretsarne i Wien äktheten af den påfliga bullan: är fullkomligt erkänd: Grefve An: drassy skall redan: för 16; månader sedan hafva varit i besittning af originalet och hade erhållit detsamma genom österrikiska beskickningens i Minchen bemedling. Då det var utrönt att den: var äkta; erhöll grefve Kalnoki i uppdrag att Då grund af detta aktstycke utarbeta ett elaborat öfver Österrike-Ungerns-ställning till blifvande påfveval. Detta elaborat blef tryckt och medåeladt några regeringar. SA Valen till tyska riksdagen hafva egt rum under omständigheter som satt nationalkänslan på det starkaste prof den utstått sedan franska kriget. Det var utan tvifvel naturligt, att den strid hvilken den tyska regeringen för med Rom skulle-vära en bestäms mande faktor hos valmännen vid röstningen till riksdagsmän, Biskopen och de presterlige i allmänhet hafva gjort allt hvad i deras förmåga stått; hvilket man ock kunde vänta, och hafva visat, att deras inflytande öfver vissa klasser af vValmän är ett vigtigt element i politiken, I synnerhet i Bayern har det klerikela partiet vännit stor framgång. Då man betänker, att katolikerna utgöra 71 procent af detta rikes befolkning, kan man ej annat än förvånar tig, ätt AS liberale fått så stor pluralitet, men man har blifvit van att ej göra kätolsk och tltramontan synonyma; I Baden med en befolkning, till två tredjedelat bestående af katoliker, ha de liberale äfven fått stor majoritet: I Sachsen är Halfva antalet af de valda nationalliberale. Det är ett faktum som nog skall visa sig vid diskussionen i riksdagen, ätt det liberala partiet har vunnit seger 4 alla större städer; äfven inom de stater och provinser; der det ultramontana parttet här haft pluralitet. Så blefvo i Bayern och Schlesien de ultramontane helt och hållet besegrade i Minöben, Nirnberg och Breslan. Då man betänker; att dessa val hafva egt rum, under det den tyska kejsaren och påfven strida om stpremiatien;: fhåste den dom, som det tyska folket sålunda uttalat, vara i -högsta. grad betecknande, .: Det ultramöntana partiet har kämpat med kräft ock med många fördelar på sin sida, bland hvilka ej den. är minst, att de okunniga massorna i Bayern, Rhenlandet, Westphalen och, Schlesien ; hafva lemnat tusentals elektorer, som Vvöro färdiga att votera, såsom presterna bjödö dem. Det skulle Varit egendomligt; om ej det ultramontana partiet nyttjat sin makt; men kånske det är ännu mera egendomligt, att då derna Makt. hyttjas, man: ej vunnit större resaltater. Uls tramontanerna kunna ej hoppas vinna större framgång än de redan vunnit; snarare tvärtom. De hafva just nu gott sina principer fördömda af. hela tyska folket. Man kan taga för afgjordt; att de skedda valen beteckna ett lugnt och fast beslut hos tyskå fölket att fullkomligt oberoende ordna alla sita sociala och nätionella angelägenheter.