Vi börja nu året med mindre förråd af hafreiTondon, än fallet varit under de senaste 15 åren, under det att förbrukningen alltid är i tilltagande, och vi hafva i sjelfva verket endast tillräckligt för 2 å 3 veckors behof; men det mest anmärkningsvärda sakförhållandet är, att vi för fyllande af vårt behof under de närmaste 4 månaderna äro helt och hållet beroende på tillförseln från Sverige. Hvad London beträffar — och denna plats ensam kommer att behöfva åtminstone 750,000 quarters under nyssnämde tidsomlopp — kunna vi säga, att vi äro helt och hållet beroende på tillförseln från Göteborg och Uddevalla, emedan större delen af den skånska och danska hafre, som skulle kunna skeppas under vinter månaderna, kommer att gå till kuststäderna, hvarest förråden äro likaledes små. Kuststiderna beräknas behöfva under samma period eller till den 30 april ungefär 500,000 quarters. Frågan inskränkes sålunda till denna: äro Sveriges vestkust och Skåne beredda att skeppa till oss under dessa nästa 4 månaderna 1,250,000 quarters af hafre? Under 4 månader förra året importerade kuststäderna nära 2,000,000 hafre, och denna vara börjar nu blifva knapp både i Skotland och Irland, hvarjemte vi få taga i betraktande, att till hvilket pris mais än må Stiga kunna vi ändå ej få den blem som behöfves, hvilket kommer att förhöja förbrukningen af hafre, alldenstund förrådet af måis i Newyork är endast 150,000 quarters emot 600,000 quarters förra året. Skeppningarne af hafre från Danmark kunna betraktas som högst oansenliga, och från Sveriges ostkust kunna vi under dessa 4 månader nästan ej räkna på någon tillförsel alls. Den trågan må nu med rätta framställas: hvarifrån hafva vi hemtat vår tillförsel för dessa vintermånader unddr föregående år? Den vigtigaste hufvudpunkten i vårt svar härå är naturligtvis, att vi hafva vanlig under föregående år börjat med ungefär 400.000 ä 600,000 quarters förråd i Londons magasiner, under det att förrådet nu endast uppgår till ungefär 200,000 quarters, och som denna behållning är så ovanligt ringa, kommer den att hållas så fast af innehafvare, att den kan anses såsom tagen ur marknaden för några månader. Men dessutom hafva vi under töregående år på denna tid fått försvarlig tillförsel från norra Tyskland, hvarifrån vi för närvarande ej tillföras något värdt att omtala, emedan öfverskottet derifrån sändes till södra Tyskland, hvarest hafreskörden var dålig. Vi hafva äfven som oftast fått betydande qvantiteter från Frankrike och Belgien, men dessa länder importera nu i stället för att exportera. I förening med dessa anmärkningar måste vi ej förbise det sakförhållande, att andra födoämnen äro mycket dyra och intet finnes att intaga hafrens plats, till billigare priser. Detta kan isynnerhet åberopas med afseende på mais, hvilken artikel, då den varit billig, vid andra tillfällen af hafrebrist med framgång täflat i marknaden såsom surrogat; men under det att maisförråden varit så ringa att de tvingat upp priset 8 sh. pr quarter under de senaste trenne månaderna, har hafre stigit ganska litet i värde och qvarstår för närvarande såsom den relativt billigaste spanmålen. Maisförrådet i de hufvudsakligare städerna i England, Skottland och Irland utgör tillsammans endast 200,000 anarters emot 900,000 quarters förra året, och flytande lasternas antal af mais är endast 18 emot 52 vid denna tid förra året. Vi anse att vi äro skyldiga våra svenska vänner att framlägga dessa sakförhållanden för dem, och lemna nu till dem sjelfva att draga sina egna slutföljder beträffande det inflytande, som dessa fakta komma att hafva på de kommande hafrepriserna. Handelstelegrammer fr. utlandet. LONDON den 12 januari. Marknaden slutade: Hvete vid jemn försäljning 1 sh. högre. Hafre 6 d. å 1 sh. högre sedan måndagen. AMSTERDAM den 12 jan. Råg pr våren 239,50, pr juli 236,50. LONDON den 12 jan. Riokaffe noteras 106. Ha-anasocker 26.