till talmannen för att underrätta honom om att församlingen måste vara god och åtskiljas. Under de påföljande 5 minuterna herrskade nu det största tumult i församlingen, der ropades och skreks från alla kanter och general Soceas och de andra deputerade hotade med att göra motstånd; men officerarne svarade kort och godt att trupperna skulle ge eld, i händelse de deputerade icke ögonblickligen förfogade sig bort. I samma ögonblick smällde två. skott från soldaterna utöm huset och församlingen uppbröt nu skyndsamt. Medlemmarne af yttersta, venstern började med reträtten och aflägsnade sig i största hast. Icke en endå gjorde motstånd, och i följd häraf egde ingen blödsutgjutelse rum, ej heller någon arrestering. Alla deputerade. fingo oantastade bege sig hem. General Pavia hade strax satt sig i besittning af inrikesministerhotellet för att ega telegrafen till sitt fulla förfogande. Han lät derpå starkt besätta de vigtigaste punkterna i staden med infanteri och artilleri. Sjelf red han omkring i staden för att med egna ögon tillse att hans befallningar utfördes. Hans åtgärder voro sådana, att intransigentes måste uppge all förhoppning om motstånd, så mycket mer somm fullkomlig enighet och disciplin egde rum bland trupperna. I följd häraf fruktar man icke ätt några oroligheter skola ega rum i Madrid. Alla stadens invånare med undantag af den nya nationalmilisen skulle under hotelse om straff aflemna sina vapen. Kafber och butiker blefvo i början stängda, men de öppnades snart. Befolkningen tyckes i allmänhet icke vara missbelåten med Pavias pronunciamento såsom det enda skyddet mot intransigentes herravälde. General Pavia, som strax efter upplösningen uppfördrade de mest framstående mön af alla partier — med undantag af carlister och intransigentes — att träda tillsamman för att bilda en ny minister, har sjelf afslagit att inträda i denna; Han har från de festa generalkaptenerna i provinserna och öfriga militära och civila auktoriteter mottagit telegrafiska depescher, som uttala sitt bifall till hans åtgärder och lofva honom understöd. Regeringen har ännu icke utfärdat något program; såsom man väntat; men den energi med hvilken hon fortfar att sammändraga trupper bekräftar den förmodan att hon framför allt vill söka nedslå det carlistiska och kantonala upproret, och att hon först sedan denna uppgift blifvit löst vill uppfordra cortes att välja en varaktig regering. Det alfonsistiska partiet är missnöjdt och modfälldt, emedan man icke användt det gynnsamma tillfället att utropa Alfonso till konung. Det har framkallat en allmän tillfredsställelse att kabinettet kompletteradt sig med radikale, något som ger ministeren förökad styrka. Motståndet i provinserna är mindre än man i början väntade och Pavia åtnjuter stor popularitet. Till och med de som fördöma statskuppen rosa den måtta Pavia och Serrano lagt i dagen. 1 PR