Dagens Nyheter – 12 januari 1874, sida 1

Tre män sitta kring eldbrasan i en stuga, uppförd helt provisoriskt af grofva timmerstockar och belägen midt uti en skog, som tyckes sträcka sig öfver en ändlös areal. De ha ströfvat omkring i denna tysta nejd under flera dagar, utan att någonstädes finna ett slut på skogen. Endast då och då ha de påträffat en frusen sjö, hvars is visat sig vara hatdt nära ogenomtränglig. De äro resande och ha för sitt nöjes skull inträngt i denna ödemark; dock ledas de alla af olikä intressen. Den förste, Lucius Davoren, kirurg, lifvas af ett outsläckligt kunskapsbegär, som aldrig vill, lemna honom någon ro. Hans sträfvan är. att göra sig förtrogen med denna sällsamma, vilda trakt — det okända landet mellan Fort Garry och Victoria — och att undersöka om icke här ett lämpligt verksamhetsfält erbjuder sig för engelska emigranter, Han har äfven öfverlemnat sig. åt hoppet om att en gång kunna framtränga norrut ända till polarhafvets isiga stränder, . Den närvarande expeditionen betraktar han blott. som en förberedelse för vigtigare och större företag. Så förhåller det fig med Lucius Davoren, kirurg utan praktik. Se på honom, der ban sitter i sin mörka vrå vid. elden. Kojan har visserligen ett par fönster. att skryta med; mende äro af pergament, hvarigenom vinterns ljus endast sparsamt intränger.