Dagens Nyheter – 12 januari 1874, sida 1

vår öfvertygelse har ingen åtgärd från de enskilda bankernas sida så väsentligen som denna bidragit till de häftiga fluktuationerna i pemingrörelsen, till denna ebb och flod ipenningmarknaden, hvilken numera äfven afode minst erfarne kän förutsägas. Det ligger också i sakens natur, att då allmänna rörelsen på senare tiden kräft förut icke anade -stora belopp af rörelseme det, de enskilda bankerna, som tillförene sällan kunde nå gränserna för sin egen sedelutgifningsrätt, nu faskt öppnat damluckan och fsläppt på. Häraf haråter följt, att då bankstyrelserna från afdelningskontoren insamlat uppgifter och börjat Sysselsätta sig med upprättandet af gammandrag öfver bankens ställning, så hafva de funnit, att ansträngningar måste göras för att insamla riksbankssedlar. För attåterbringa jemhvigten minskas då utlåningen, afslås kreditivansökningar och vidtagas andra restriktiva åtgärder, som allt menligt inverker på allmänna rörelsen. Nu sägen man; att detta skulle känna förekommas genom tätare inventeringar, men sådana bade endast till påföljd att fuktiationerna i rörelsemedlet möjligen blefve något smärre, men deremot tätare. En högst tvifvelaktig förbättring! Så länge de enskilda bankerna få grunda sin. fedelutgifningsrätt på Tiksbankssedlar, kan man om dessa sanningsenligt sä ga, att de uti allmänna rörelsen, åtminstone i landsorten, lysa och försvinna; de finnas icke der såsom omsättvingsmedel. Meningen med att ega en nationel bank är väl icke att riksbankssedtarnes oroloppskrets skall inskränkas till liqvider mellan de enskilda bankerna och deras vexlingsombud? För att göra riksbanksedlarnes vlämplighet såsom -grund för enskilda bankernas sedelutgifningsrätt mera åskådlig, har man, liberalt nog, medgifvit att bankafdelningskontorens ochvexlingsombidens behållningar i riksbanksedlar skulle godkännas och anses lika med-hufvudkohtorets egen kassa. Derigenom försvåras kontrollen och fluktuationerna blifva häftigare. Väl har man sig allmänt bekant att våra landsortsbankers lojala förfaringssätt icke lemnar något öfrigt att önska och att således den kontroll kronoombuden utöfva mera afser en noggrann statistik är ett öfvervakande af föreskrifterhas iakttagande, hvilkas öfverskridande kunde medföra faror för kEreditanstalterna sjelfva: Men det är likväl en känd sak att uppsamlingen af riksbanksgedlar bedrifves på ett sätt och i en skala soin vore omöjligt. att åstadkomma i fall frågan gällde att uppsamla t. ex. guldmynt. Hvad som än månde göras, icke kan det häfva undgått flertalets af de beslutande uppmärksamhet att de enskilda: bankernas sedelutgifningsrätt; grundad på riksbankens inneliggande sedlar, visat sig fullkomligt olämplig. Detsamma måste sägas om de enskilda bankernas fordringar på räkning hos riksbanken; de uppkomma och försvinna lika plötsligt och det är fullkomligen omöjligt bestämma huru länge dylika medel innestått på uppoch afskrifning i riksbanken. Vore grunden riktig, skulle dessa medel ligga ränte, lösa i riksbanken under eh större del af året. Men detta är uppenbarligen omöjligt, ty på sådana vilkor kan det icke löna sig för de enskilda bankerna att utgifva egna bankgedlar.. 5 , Fördelarne för. allmänna. rörelsenji ifall riksbankssedlar och dermed fullt jemförliga medel spå räkning innestående i riksbanken upphöra -att erkännas såsom grund för de enskilda bankernas godelttgifningsrätt, bestå deruti att de häftiga äuktäationerna i rörelsemedlet minskades och att penningmarknaden icke så Eg? pesvärades ar de tillfälliga mycket Körta lånen, hyfika tyvärr nu före komma i mängd och icke representera något ånnat än de enskilda bankernas kassäreservyer. .Nu förmenar enoch annan -attsom, somiväfvdet naturliga, det hossenskild banks hufvudkontor inneliggande guldmyntet skulle få inräknas bland grunderna för sedelutgif ningsrätten;deraf lika häftiga fluktuationer skalle uppkomma.s Men det är tydligt, att ehuru guldmyntet är transportablare än silfvermyntet;är det dock icke så behändigt som riksbanksedlar, och skulle det visa fig att de Censkilda bankernå från Köpenhamn införskrefve eller från Stockholm till gig reqvirerade guldmynt, så kan man vara viss attoälltid Wågot stannade qvar i-landsorten; särdeles om de enskilda bankerna blefve ålagda att invexla sina egna banksedlär med guldmynt: RT a AR LS SY OUR AE VT 1 Tv NN AE a RT Am LR äm LTT