Dagens Nyheter – 5 januari 1874, sida 1

erfara en lifgifvande sommarvärme midt i vinterns bistra köld. Just då kammarherren hade brutit förseglingen på det första brefvet, inträdde kammartjenaren och anmälde : Doktor Helmer. Ett lätt : moln, som vid doktorns namn uppstigit på grefvens panna, hade emellertid redan skingrats af det förbindliga leende, som vanligen omgaf hans mun, då vår kandidat steg in i rummet. — Välkommen, hjertligt välkommen, bäste doktor. Med dessa ord och em förbindlig handtryckning afbröt kammarherren den taeksägelse för gårdagens bjudning, som Arthur Helmer redan påbörjat: Doktorn ämnar gåledes resa ned till Björke? — Redan i mergon bittida, herr grefve, men dessförinnan .., — Då skall ni lofva mig att till er far, min gamle värderade vän, framföra min hjertliga helsning och likaså till hans älskvärda maka, afbröt honom ånyo kammarherren, som tycktes ana en annalkande störm och otåligt vände på de obrutna brefven. — Dessa kelsningar skola mycket glädja mina goda föräldrar, svarade Arthur och fortfor derefter; i det han intog den stol, som kammarherren redan vid hang inträde med en artig geste anvisat honom, men förrän jag lemmar -hufvudstaden måste jag anförtro herf grefven en : hemlighet, hvarpå hela mitt lifs lycka beror. Jag hoppas för