Dagens Nyheter – 3 januari 1874, sida 1

Stockholms-Nyheter, Fäinistern ue har, då han skulle lemna Berlin, icke kunnat få afskedsaudieng i hos tyska kejsaren i anseende till dennes sjukdom. Af kronprinsen tog hr Due afsked på julaftonen. Intill dess att ny svensk. , norsk minister blir utnämd i Berlinj koms i I ; mer legationssekreteraren grefve De la Gardio att fungera såsom charg6 WVaffaires. JFustitieombudsmannen ang. ir OO. Bemirgian. Till den underrättelse vi meddelat om utgången af O. Demirgians hos justitieombudsmannen förda klagan öfver svenska generalkonsuln i Alexandria böra vi lägga den senare vunna upplysningen, att -justitieombudsmannens resolution icke innehåller annat än att han fonnit Demirgians klagan icke till någon åtgärd föranleda, — Den motivering för detta beslut som här meddelades hade vår referent hemtat ur en i handlingarne befintlig promemoria, hvilken icke blifvit intagen Li diariet. Hcktestastikstaten. K. mt har utnämt stadskomministern i Landskrona J. V. EK. Brorström att vara kyrkoHerde i Sölvesborgs stads-. och landsförsamlingars pastorat af Lunds stift. Postverket. Generalpoststyrelsen har till postmästare i Jönköping tills vidare för ordnat kontrollören vid Göteborgs postkoptor ÅA. W. Clason. Armen. K. mt har, på ansökning, beviljat generalmajoren i armen, landshöfdingen i Vermlands län H.G. W. Gyllens ram afsked ur krigstjensten. Styrelsen för statens jernvägsirafik har till stationsmästare befordrat och antagit: vid Morgongåfvan stationskarlsförmannen IL. Christofferson; vid Broddbo stationskarlsförmannen O. Fröjd; och vid Rorshyttan stationskarlsförmannen J. P. Larsson, Befotkningsstalistik. Inom hufvudstadens församlingar föddes under år 1873 4,347, dogo 4,484 ; ingingos äktenskap 1,329, upplöstes dito 831. : Hufvudstadens fältskärsväs sende. Vid det inför förste och andre stadsläkaren den 30 december med hufvudstadens fältskärsmästare hållna sammanträde utsågs till hufvudman för det kommande året hr J. A. Rundqvist, till examinatorer hrr J.A. Rundqvist och A. W. Pettersson samt till suppleant hr OL Andersson, Egendomshandel. Den på Norr malm och i närheten af Bellevue vackert belägna malmgården Cedersdal, hvilken på senare tiden egdes af löjtnanten CO. G. Aspengrån, är af Stockholms stad inköpt för 60,000 rdr och tillträdesmed nyåret 1874. Ladugårdslandsteatern. Hin Ondesmemoirer,den gamla bekanta komedien, har i dagarne gifvits tillsammans med ett upptåg med sång, kalladt Två hvita negrer, och hafva båda mottagits af sin publik med uppmärksamhet. HinOndesmomoirer, komediitre akter af E, V. Arago och P. Vermond, uppfördes första gången härstädes på Djurgårdsteatern 1842 och lyckades 20 gånger; har sedermera återupptagits i olika repriser, dock utan större framgångar, så att stycket till 1863 endast gifvits 34 gånger inalles. Att. återupptaga det var just inte så lyckligt påhittadt, ty det visar sig att publiken hunnit komma långt ifrån 40-talets smak. Hola stycket har nemligen intet annat intresse än en anekdots eller en romanepisods; och detta skulle visserligen kunna vara rätt roligt, om knutarne vore skarpt hopdragna, men detta är ej fallet; ty hvarje effekt och bvarje öfverraskning är så väl förberedd att man gissar i förväg hvad som skall komma. En grefvinna som heldre svälter än tar 6,000 livres i ränta kan icke väcka vårt medlidande. Hin Onde har förlorat krediten och de repliker en enfaldig betjent angående densamme kastar omkring sig här och der afsides voro förmodligen roliga för en 30 år sen, men nu äro de platta. Dialogen är alls icke arbetad eller det minsta pointerad, hvilket man nu för tiden är bortskämd med. Det hela föreföll som en operatext utan musik. Stycket var särdeles elegant uppsatt och de spelande uppfyllde alla de pretentioner man kan ha på en förstadsteater. Hr Lindström har dock för mycket naturlig bonhomi för att man skulle kunna i honom tänka sig en man, hvilken bär en skurk under den svarta bonjouren. Hr Jacobsson bjuder till och är en rätt ståtlig Robert. Hr Boström lyckas närmast i att återge sin rol och åstadkomma illusion. 3 Två hvita negrer, ett bouffonnerii en akt, är ett lustigt uppträde med ganska vackra melodier och hvilket afspelades af hrr Rampeltin och Björnbom på ett ganska roligt sätt, ehuru man hade rätt att vänta mera öfvergifvenhet och uppsluppenhet. Något senare har en liten Offenbachare — gammal eller ny är oss obekant — wvisat sig och kallas Dragonette; ett äkta franskt gloire-stycke med för öfrigt oskyldig tendens. Intrigen är något osannolik,