Dagens Nyheter – 2 januari 1874, sida 2

intagande leende, som lekte kring den finbildade munnen, återspeglade sig ett varmt och menniskoälskande hjerta. Sjuklig sedan flera år tillbaka, deltog grefvinnanendast motvilligt i de nöjen och fester, som hennes mans samhällsställning ålade honom både att besöka och att sjelf gifva. Hon sökte nöjen af annat slag, njutningar som lemna sinnena kalla, men värma själen och hjertat; och vida mer än skenet från de skimrande kronorna i kungens salar voro i hennes ögon glansen i den hulpnes blick eller glädjetårar på hans bleka kind. De fattigas försyn och bjelp, verkade sålunda grevinnan i den komings tjenst, hvars rike icke är af denna verlden, men som ändå rikast belönar sina trogne, under det deremot kammarherren, som, öfversåg med hvad han kallade sin makas griller, med sitt verldsliga sinne helt och hållet. förlitade sig på jordiska furstar. Det kunde tyckas som om tvenne så olika naturer föga skulle passa för hvarandra och möjligt är väl att de båda makarnes jktenskap ej heller skulle varit så lyckligt som det nu var, derest de ej egt en föreningslänk i sitt enda barn, den sköra adertonåriga Sigrid, hos hvilken bådss lynnea och karaktärer så att säga smpltit tillsammans. Förenande sin moders känsliga och varma själ med sin faders lifliga och bestämda karakter, var Sigrid derjemte omtalad såsom