Dagens Nyheter – 30 december 1874, sida 1

TJUGUSJETTE KAPITLET, Den mäktiges stolthet bugtas. Fullmånen lyste öfver: det lugna hafvet och nejden kring White Ladies, då Strathmore med sänkt hufvud nalkades klosterkyrkan, der han skulle träffa den så grymt förorättade. Redan såg han Valdor stödd mot en pelare, och det bleka månskenet visade, hvilka härjningar eländet och fångenskapen hos honom åstadkommit. Om han också till någon del återvunnit sina krafter, var dock det sköna och briljanta i hans yttre för alltid borta. Strathmore bäfvade när han såg honom så förändrad ; huru skulle väl denne man kunna förlåta? Icke för gitt lif skulle han förmått taga ännu ett steg eller säga ett ord. Hans oerhörda brott syntes i en Jätteskepnad stiga upp ur jorden och ställa sig mellan dem, på förhand hånfullt afslående den nåd, an kom att söka. Nåd! Hvilka anspråk hade han väl derpå, han som sjelf aldrig givit någon sådan! Så stodo i qvällens tystnad de båda rivalerna midt emot hvarandra, den ene såg framför sig Lucillas make, den andre gina synders hämnare,