Dagens Nyheter – 30 december 1874, sida 1

Article Image
Då nu ändtligen ett nytt guldmynt fallit i våra bänder, och enär i andra tidvimgar förekommit ändringsförslag, torde det tillåtas oss yttra några ord om det nya tjugu-kronstyckets prägel: och hvad som dermed eger sammanhang. Först må vi dock nämna att det myntguld, som enligt lagen skallinnehbålla nio tiondedelar (?,.) fint guld och en tiondedel koppar, omöjligen kan till färgen likna de fordna dukaterna, hvilka innehöllo åttio åttiotvåondedelar (22s) fint guld samt två åttiotvåondedelar koppar. De, som gifvit luft åt sin förvåning häröfver och åt sina farhågor att tjugu-kronstyckena af guld lätteligen kunna komma -att förvexlas med två-örestyckena af kop-par, bafva straxt varit till hands med det ändringsförslag, att de nya guldmynten skulle färgas för att blifva gulare. Det låter sig naturligtvis göra, och ett sålunda färgadt guldmynt skulle tvifvelsutan vara vackrare, så länge det behöll egenskapen af blott skådepenning, men kommer det i mera allmänt bruk, torde efter ett eller annat års förlopp eit.färgått guldmynt krappt hålla färge. utsn blifva blackigt, hvarigenom misstankar om dess: äkthet kunde framkallas. Låt derför det myntguld, som ti!lsin-halt genom lagen blifvit bestämdt, få behålla sin okonstlade färg. Skulle ett större antal personer finnas, som icke kunna särskilja myntstycken genom anmnat. än färger, är det bättre göra skiljemynten af annan metallblandning. Att de nya guldmynten bafva samma2 färg som Karolinen var icke något ovämtadt, ty de äro af.samma halt, Anledningen hvarför man numera temligen allmänt beslutat sig för att lägsa tio procent koppar i guldmyntet, är helt enkelt att denna blandning anses uthärda slitning bättre än den som brukats i de finare gu!dmynten. Hvad prägeln beträffar, så finna vi riksvapnet ganska tydligt och befriadt från serafimerketjan. En aktad numismatiker har anmärkt att midt uti riksvapnet sakpas den kungliga familj:ns hjertvapen, som finnes å dukaterna och som fördes af Karl Joban Bernadotte, då han endast var furste af Poate Corvo. Häremot anmärka vi för det första att det skulle bli svårt att med tydlighet utföra Ponte Corvovapnet: För d.t andra torde kunna sntagas att den, som är berättigad föra svenska riksvapnet, kan umbära Ponto Corvos emblemer: Det-är således en förbirtring, att man icke satt en liten lapp idt på riksvapnet. En bestämd förbätt ring är äfven att regentens titel förenklats, så att der nu erdast läses: Oscar II Sveriges och Norges Konung. Vårt land är lyckligtvis icke söndradt inom sig,

30 december 1874, sida 1

Thumbnail