Dagens Nyheter – 29 december 1874, sida 2

. . o Sveriges bergshandtering år 1872. Kommerskollegii berättelse härom har nu lemnat pressen. Vi skynda att ur densamma meddela några af hufvudsiffrorna. Jernmalmsbrytningen år 1872, ur 671 grufvor, belägna inom 15 af rikets län, utgjorde nära 17 millioner (16,938,345) centner, af hvilket belopp Örebro län frambringade 4,843,000 etr, eller mera än en fjerdedel; Stora Kopparbergs län hade en brytning af 3,735,000 ctr, Vermlands län 2,957,000, Vestmanlands län 2,212,000 ctr. Af de öfriga länen nådde intet upp till millionen, ehuru Stockholms län kom den ganska nära. Hela brytningen var 1,722,756 ctr större än 1871. 438,576. ctr utfördes ur riket. : 292,224 ctr sjöoch myrmalm upptogos under året. ; Tackjernstillverkningen under året i 212 masugnar utgjorde 7,984,663 ctr, hvilket är 956,252 ctr mera än föregående år. Afven i detta afseende stod Örebro län främst med en tillverkning i 52 masugnar af 2,322,000 ctr, eller nära en tredjedel af det hela. Dernäst kommer Kopparbergs län med.48 masugnar och 1,813,000 ctr, Vermlands län med 26 masugnar och 1,253,000 ctr samt Gefleborgs län med 22 masugnar och 980,000 ctr. De öfriga 14 länen, inom hvilka tackjern tillverkades, frambringade sålunda tillsammans föga mer än halfannan million ctr. Af gjutgods tillverkades 117,145 ctr omedelbart ur masugnarne och 310,958 ctr genom omsmältning vid de egentliga gjuterierna. Dessutom finnas åtskilliga gjuterier, som ej lemna någon uppgift till kommerskollegium Stångjernstillverkningen bedrefs vid 326 verk med 789 härdar och utgjorde 4,063,582 ctr, hvilket är 351,929 ctr mindre än föregående året. I detta afseende står Vermlands län främst med 52 verk och 137 härdar, som tillverkade 855,000 ctr, hvarefter Vestmanlands kommer med 613,000, Örebro med 581,000, Kopparbergs med 480,000 samt Gefleborgs län med 456,000 ctr. De öfriga 14 länen frambringade tillsammans drygt en million ctr stångjern. ? Jernmanufakturen för året steg till 1,142,730 ctr, fördelade på så sätt: stål 373,000, plåt 159,000, spik 188,000, redskap 52,000, direrse manufakturer 370,000. Slutsumman visar den glädjande -stegringen af mera än 300,000 ctr, eller mera än 36 procent och hade stålet stigit med 86, spiken med 30 samt redskap med 79 procent mot 1871. Af guld: erhöllos 187215 skålp. 34 ort 55 korn. Af silfver 1,747 skålp. 5 ort 77 korn. Af koppar 32,104 ctr gärkoppar. Af nickelkoppar ha erhållits 693 etr och af nickelsten 1,168 ctr. Af messing tillverkades 4,788 ctr. Vid Ammeberg brötos 781,896 ctr zinkmalm. Af stenkol brötos år 1872 sammanlagdt 1,840,260 kubikfot, hvaraf Höganäs grufvor gåfvo nära tre fjerdedelar samt Vallåkra, Boserup och Helsingborgsverken det öfriga. Den vid bergverken anställda arbetarestyrkan utgjorde ett antal af 26,951 personer. Antalet mutsedlar utgiorde under år 1872 ej mindre än 14,734, af hvilka 9,092 på fyndigheter, söm redan förut varit inmutade, och. 53,642 på nya upptäckter. I afseende på antalet mutsedlar stod nionde bergmästaredistriktet (Skåne m. fl. landskap) främst med ett antal af 8,749, bland hvilka 8,332 gällde stenkol. Dernäst kom fjerde distriktet med 2,602, bland hvilka 2,444 gällde jernmalm. Motsvarande talen för 1871 voro: 76,945 mutsedlar å gamla, 2,493 å nya fyndigheter, eller tillsammans 9,438. Nionde distriktets mutseådlar voro 7,671: (på stenkol 7,527). Fjerde distriktets 762 (på jernmalm 586). Inmutningsfebern visade sig således i starkt tilltagande från 1871 till 1872, dock mest i afseende på jernmalm. sw) rTNSSRTE I VN TT ANN VE RRD fiser kn RN SNURRAT SS Ten oo tr