Skandinaviska föreningens julfest i Berlin. (Bref till Dagens Nyheter.) Julfesten i härvarande skandinaviska förening firades julaftonen i Buchholz stora och rymliga salong vid Frankfurter-strasse nr 74 på-ett värdigt och för deltagarne synnerligen trefligt sätt. Salongen var för tillfället dekorerad med fanor, vapensköldar och granris. Midt i salen stod ett stort julbord, prydt med de nordiska ländernas fanor en miniature samt rikt besatt med allehanda småsaker. Till venster i salen var en stor trof6 anbragt. Öfverst hängde en komposition, föreställande den heliga natten; deröfver såg man konung Oskar den 2:dres porträtt i en af guirlander och ornament omgifven ram. Det hela var utfördti svartkrita. Deromkring voro anbragta de skandinaviska ländernas fanor och vapen. Underst sågs konung Kristian den 9:des bröstbild. De tomma väggytorna voro utfyllda med granris och guirlander och det hela företedde en förträfflig anblick. Dekorationerna och vapnen voro utförda af hr C. T. Dyring från Sverige. På motsvarande vägg sågs en af hr Fuhlman, äfven i svartkrita, utförd komposition, en illustration till Asgaardsreien, som omgafs af en guirland. Föreningen var talrikt representerad. Programmet för aftonen var följande: Kl. 3,-9 börjades med en fantasi öfver skandinaviska folkvisor, som föredrogs på piano af hr Neupert (son till den utmärkte musikläraren -Neupert i: konservatoriet i Köpenhamn). Derpå följde en prolog af Bögh. Tredje numret var ett föredrag på cello af k. kammarmusikus Philipsen (norrman): Ständehen af Schubert och meditation af L. Bach, hvilka pjeser-speltes med en finhet:ochsäkerhet som bragte åbörarne i förtjusning. Nu följde Narret Aprilt, vådevillsbagatell af Bögh. Uti den sandra afdelningen förekom Pigen med Svovlistikkerne, föreläst af hr Sörensen. . Denna afdelning slutade. med Den svage Side (på norska), fars med sång i en akt af. Clairville och Lambert -Thiböust., Detta stycke var hvad garderoben beträffar på det pompösaste : sätt utstyrdt samt spelades förträffligt, så att de spelande under pjesens gång betackades med-upprepade applåder. Damrolerna utfördes mycket bra af-herrar. Tredje afdelningen inleddes med potpurri öfver tMaria Stuart af Skotland, som utfördes af hr Neupert. .. Asgaardsreien af J. 5. Welhaven framsades. derpå. Nu fick man åter höra hr Philipsen och mottogs han med stormande applåder. Han utförde La musette, folkdans från 15:de århundradet af Offenbach samt fantasi öfver Vermlandsvisan. Till slut utfördes Veteranens jul afZ. Topelius. Detta mera allvarliga stycke gafs mycket bra. . Kaukanen, en gammal veteran, utfördes förträffligt af hrBromann, Brita, en gammal enka, af hr Dyring och; Erik Boman, soldatgossen, af hr Bormann. De uppträdande tycktes spela med en säkerhet, som visade att de. väl uppfattat sina rolers Nu följde den efterlängtade supån (klockan var redan 1) och hyar och en lät denna sig väl smaka. Medan bordet dukades. tändes julgranen; hvarpå föreningens sångare läto några glada och friska skandinaviska sånger klinga genom salen. De sjöngo för öfrigt flera gånger under aftonens lopp: Vid bordet utbragtes en mängd skålar: välkomstskålen på festkomitens vägnar af hr Rasmursen; derefter föreslog hr Bormann i varma och hjertliga ordalag en skål för hemmet. Denna ledsagades med ett niofaldigt hurra och sången Norden är ettbrödraland. Hr Sörensen föreslog en skål för den skandinaviska kulturens framåtskridande, hr Hansen för den nordiska qvinnan, hr Philipsen för de skandinaviska föreningarne i utlandet ms fl., m, fl., hvarunder vinglasen. klingade så gladt och lifligt att man tyckte sig försatt till det kära. hemmet i norden. Först kl. half 3 steg man upp från bordet och nu följde presentfördelningen, som väckte mycken -munterhet. Först öfverlemnades. de gåfvor, som medlemmarne sinsemellan skänkte hvarandra, och sedan. utlottades de af föreningen . inköpta. Denna utdelning roade sällskapet mycket; den: ena fick en viska, en annan ep: skrildocka, en tredje en skallra 0. 8 v. Festen fortgick i glädje och. gamman, under omyexlande lekar och korta föredrag, ända till. kl. 6 på morgonen; och skildeg man i den förhoppningen att få upplefva mången, så angenäm jul.som. denna,