-— FTV — När alt var afslutadt rörsöder flykten, ankrade ånyo den engelska lustjakten i Toulons hamn. De två flyktingarne arbetade denna dag nere vid stranden, och när dej sedan skymningen inträdt och en liten röd lykta — det öfverenskomna tecknet — blifvit tänd på jakten, plötsligt lösgjorde sig från fjettrarno och Hoppade i sjön, låtsådes uppsyningsmannen just då hw sin upprnärksamthet fästad på anmåt håll, så att ett par minuter förgingo, innan Han Kann göra allarm: Simningen räckte länge; ty jakten låg tem: ligen långt från strånden; trots HKalfdunklet kunde man se simmarnes hufvuden öfver vattenytan; och en väldig gevärs-salva sändes efter -flyktingarne. Den exe af dessa sårades dödligt, uppgaf ett nödrop och försvann i djupet; den andrö vär nog klok att äfven dyka under vattnet; Han befann sig nu helt närw jakten, så att han lyckades passera denna och bli upptagen ombord från den sida-som vat vändt åt hafvet, utan att upptäckas af bevakningen i land; Man tog för afgjordt, att båda fångarne ormkorimit i vågorna, och! vederbörande såg häruti intet ondt — staten Var den ju nu qvitt för det billigaste pris. När Våldor -kori ombord på jakten, mottög. honom Liönel Carryll i sina armar. Men i nästa ögonbliek nedsjönkryraniaren afsviimad på däcket, och cn ström: af blod främbröt: ur Hans mun och näsa, Öfver