Dagens Nyheter – 18 december 1873, sida 2

Jag frågar och uppmanar eder att svara, såsom I skolen svara på den yttersta dagen, då alla hjertans . hemligheter skola uppenbara varda —4 5 Vid denna i långsam och: högtidlig ton frataställda :manibg kände Strathmore en rysning genombäfva sin varelse. Dock förrådde han sig icke, utah var nu såsom. alltid till det yttre hign. Blott en. gång var han nära att förlöra fattningen; det var i det ögonblick, då hon ladö sin hand ;i hans. Då gingo prestens ord förlorade fär hans minne, då försvann den vVerkliga omgifningen för hans ögon, han hörde, huru hafvet brusade i fjerran, och vågade icke se på den unga bruden vid sin sida. Och han kände icke igen sin egen röst, när hån nfgaf äktenskapslöftet. Ty hvad han i andanom: såg, det var den af Konom skjutne; döende vännens sista, öppåt sriktäde blick; hvad: han hörde; det var blott dessa med svag och bruten stämma framhviskade ord, med hvilka. den -ädle. i dödsminuten: förlät honom; Snart gick denna-stund af sibärtsam Svaghet förbi, och Strathmöre -återvann fattningep. Han omslöt fast ILucillas hand, och ceremonien fortfor, utan att på något fält störas, ända till slutet: kå Och hvad Gud chat förenat, det skall menniskan icke åtskilja. Midt under en andäktig tystvad ljödo dessa