Dagens Nyheter – 17 december 1873, sida 2

af ett ohyggligt brott öfver hennes svaga skuldror? Icke såsom en rival tilt en rival, utan såsom en man tillv en: man talar jag och bönfallerhos er: Öfva barmhertighet — icke mot: mig, hvad betyder väl mitt öde? — nej, mot henne! Aldrig hade den kalle, stolte: Strathmore talat med mera värma, aldrig Hade han så ödmjukat sig;-Ochidock inverkade Kåh icka det-ringaste på sdem som hörde honom ty denne älskåde, och hans kärlek var obesvarad. — Afstå från giftermålet, och. hon. skall förblifva i okunnighet om att ni utgjutit hennes fars blod! Nu fick Strathmore erfara hvad det -vill säga att i nödens stund förgäfves tigga om förbarmande. — Jag kan ej. sfstå. derifrån.. Min egen lycka skulle jag gerna afsäga mig. Ack ja! mig sjelf må ni plåga så mycket ni behagar, jag har inga anspråk på ert medlidande, ingen rättighet att njuta någon Blädjes? raen henne kansjag icke öfvergifva, jag kan icke besluta shig för att. förbittra hennes angdom, förstöra hennes. lifs lycka, Om niär en man med hjerta, kan ni ej fordra detta af mig. Skulle ni väl komma -henhes hjerta närmare -derigehom att. Hi skiljde henna från mig? Men Valdorg vrede var ännu lika stark ;