— f00 — — Tala ieke, mera om -denna-sak!. inföll Strathmore med häftighet: Vi ha redan sagt nog. . Mitt beslut är fattadt, vi ära trolof-, vadej och Lucilla: skall blifva min, Låtom oss aldrig vidare orda om hvad i dag oss emellan blifvit afgjordt. Sök. nu upp den kära oskyldiga flickan och visa henne genom ökad ömbet, att ni håller ännu mera af henne, sedan ni erfarit vår förening. Med dessa ord lemnade han sin mor. — Älskar du honom verkligen så innerligt, mitt hjerta? frågade hon vänligt, när Lucilla på aftonen var ensam med henne. Och när hon då betraktade det rodnande lilla ansigtet, som vändes till henne, med ett blygt, förtjust uttryck, undrade den bedagade,verldserfarna damen icke längre öfver sin song beslut. Dock kunde hon ej tysta vissa dunkla farhågor, som uppstodo hos henne vid tanken på det förflutna. Följande morgon reste Strathmore til Pa ris, och äfven Lucilla lemnade White Ladies med hans mör. Honom kallåde vigtiga affärer bort, oeh han ville icke att hon skulle fins nas på White Ladies, så länge Marion Vavasour hystes af des barmhertiga tiggarne i kojan vid stranden.