Dagens Nyheter – 15 december 1873, sida 2

Article Image
Hvarjehanda nyheter. Svenskt-egyptiskt äktenskapskrångel. Från Ohan Demirgian, den mycket omtalade cidevant-stallmästaren, har i dessa dagar till justitieombudsmannen ankommit en skrifvelse af märkligt innehåll. I donsamma anhåller hr D. mod stöd af 98 SRF. att justitieoombudsmannen ville förhjelpa honom till ofördröjlig verkställighet af ett af Upsala domkapitel den 18 sept. 1872 på grund af Danderyds skeppslags utslag utfärdadt skiljobref för makarne Ohan Demirian och Arounse Demirgian, född Araigian, hvarjemte fan förbehållit sig rätt att sedan lagen i afseende på skilsmessan haft sin gång attaquer civilement utrikesministern och svensk-norska ministern i Alexandria för utbekommande af skadeersättning för de moraliska och pekuniära olägenheter, som förorsakats honom genom bemälda myndigheters obonägenhet och vägran att sysselsätta sig med hans äktenskapliga affärer. Skrifvelsen åtföljes af en vidlyftig tryckt uppsats, ett utlåtande af två Parisadvokater, A. Lebrasseur och I. Carraby, samt cn afskrift af skiljobrefvet. Af bemälda uppsats inhemtas att hr Ohan Demirgian, sedan han blifvit svensk undersåte, sökt skilsmessa från sin hustru på grund af hennes vägran att komma till sin man i Sverige, att Danderyds skeppslags rätt fällt utslag till sökandens förmån och Upsala domkapitel utfärdat skiljobref, att detta skiljöbref blifvit fru Demirgian i laga tid kommuniceradt, men att bomälda fru det oaktadt behagat qvarstanna i mannens hotell i Alexandria, hvarest hon förmodligen ännu befinner sig, bärande hans namn. Hr O. D. hade då hos svenske generalkonsuln i Alexandria sökt biträde för verkställighet af skiljobrefvet och vräkning af sin epouso. Omsider erhöll han dock från generalkonsul Bödtger den 9 april 1873 det svar, att denne icke ansåg sig i stånd att hindra fru D. att bära hans namn eller tvinga henne att lemna det hus, hon för ögonblicket bebodde. Hr O.-D. vände sig då till utrikesministern grefve Björnstjerna, till hvilken han från Paris adresserade två bref med anhållan om tillständigande för generalkonsuln att göra sin pligt. Utrikesministerns svar lydde: Till svar å edra två skrifvelser af den 5 och 25 maj. har jag äran underrätta att, i botraktande deraf att ni för helt kort tid sedan varit turkisk undersåte, samtaf de svårighöter som deraf kunde uppstå för vår generalkonsul i Alexandria, om han skulle befatta sig med de tvistemål, som ni der kan hafva lemnat, har jag beordrat honom att icko alls taga någon befattning hvarken med edra familjtvister eller edra enskilda affärer i Egypten. Hr O. D. hade na ingen annan resurs än att vända sig till justitieombudsmannen, hvartill han äfven råddes af de båda franska advokaterna, hvilka i sitt utlåtande gifva honom absolut rätt. I sin skrifvelse till justitieombudsmannen, som är ett i många afseenden märkligt aktstycke, anför han bland annat de moraliska och pekuniära olägenheter, för hvilka han tänker söka skadeersättning hos utrikesministern och generalkonsuln i Alexandria. Dessa äro, att han blifvit hindrad från att ingå ett annat förmånligt parti, som erbjudit sig, samt icke kunnat regiera sina affärer i Egypten. Jag har, säger han, under min frånvaro från Sverige hållit till godo med att ja frn intriger, som en gång skola komma i dagen, blifvit försatt i cession; jag har sett min egendom Öfver-Järfva, på hvilken jag nedlagt enorma summor, gå under klubban för underpris, men nu, menar hr Demirgian, är det slut med tålamodet. t I en af skrifvelserna till grefye Björnstjerna sticker en liten smula af klon fram under sammetspelsen. Det heter nemligen: Jag har för mycken vördnad för högstsalig h. m:t konung Karl XV:s minne, för hvilken jag hyste en uppriktig och ojsonnyttig tillgifvenhet, for att begagna mig af hvad som kan finnas 1 min ego för att försvara en ställning, som jag aldrig eftersträfvat och endast af hängifvenhet mottagit. Frågan gäller nu huruvida hr Demirgian kan anses fortfarande innehafva sina rättigheter som svensk medborgare efter det sätt, på hvilket han ur landet. vo CERERTR ER PESTEN SS RT ST SORDETTASNSTOSTADERT SORESEORA

15 december 1873, sida 2

Thumbnail