Dagens Nyheter – 13 december 1873, sida 6

För icke länge sedan hade en dugtig och arbetsam handtverkare genöm träget arbete samlat så mycket i guldgrufvorna, att han kunde skrifva efter sin hustru och sina två barn, som han lemnat efter sig i det fjerran hemmet. Han kom till San Fransisco en månad innan fartyget rimligtvis kunde väntas, ty han var en man från den aflägsna vestern, hade på sin tid kommit landvägen till Kalifornien och wisste föga om fartyg, om oceanen eller om stormarna. Han skaffade sig arbete i staden, men allt efter som tiden för fartygets ankomst närmade sig, gick han regelbundet hvarje dag till rederiets kontor. Månaden förflöt men fartyget kom icke. Derpå förgick ytterligare en månad, så en vecka, två veckor, tre veckor, två månader och så ett helt år. Det grofya, tålmodiga ansigtet, öfver hvars väderbitna drag ett egendomligt uttryck af mildhet låg utbredt och som hvarje dag hade visat sig hos fartygets redare, försvann nu; men en eftermiddag dök det upp vid dgbservatoriet, då den nedgående solen befriade den vakthafvande från hans pligter, Det låg något så barnsligt och godlynt ide frågor, som den okände stälde till den tjenstgörande, att denne gaf sig tid till att något omständligare besvara dem. Sedan hemligHeterna vid signalering och telegrafering blifvit förklarade, hade den okände inga vidare frågoratt göra i den riktningen. — Hura länge kunde månne ett fartyg vara borta innan man alldeles slutade upp att vänta det? Den tjenstgörande kunde icke gifva ett bestämdt svar på den frågan; det berodde på omständigheterna. — Kunde det gå om ett helt år? Ja, det kunde mycket väl gå om. ett helt år. Det hade händt att fartyg, som varit borta hela två. år. och ansetts förlorade, ätidå kommit fram. dd ; Den okände lade sin grofva hand på den tjenstgöranmdes, tackade Honom för hans besvär och gick. Fartyget kom icke. Ståtliga klipperskepp sväfvade in i viken och handelsfarty:gen anlände med hissade flaggor och det välkomna signalskottet ; från ångaren ekade ofta mellan bergen. Och då ångaren befriade sig från sin lefvande frakt, kunde man regelbundet på det öfverfylda däcket möta. det tålmodiga ansigtet med det vänliga, resignerade uttrycket, men med en mera brinnande och stirrande blick. Han hade möjligen ett aflägset, dunkelt hopp om att de saknade skulle komma denna väg. Men han talade med .sjökaptener och matroser, och till och med detta sista höpp tycktes svika. Då det lidande ansigtet med de gnistrande ögonen åter visade sig vid observatoriet, hade den tjenstgörande mycket brådtom och kunde icke inlåta sig på att besvara fjolliga frågor, hvarför den okände gick sin väg. Men då qvällen kom, kunde man se honom sitta på klipporna; -öch han satt der hela .natten. : oo Då hans vansinne blef hopplöst — ty det var; orsaken till att Häns blick var så förunderligt klar och stirrande, sade läkaren — drogo hängs forna kamrater, som kände hans öde, försorg om honom, Man tillät honom att utföra sin fixa id: att under natten, då ingea annan höll vakt; gå ut och passa på fartyget, på hvilket hon och barnen befunno sig. . Han trodde fullt och fast att fartyget skulle komma just en nått Denna tro, i förening med den tanken att han aflöste. den tjenstgörande; som måste, hålla vakt helå dagen, tycktes glädja honom. Och derför gick han hvarje natt åstadoch aflöste mannen i observatoriet. Under. två år: kommo och gingo fartygen. Han var der för att se.det utgående klipperskeppet -segla bort och för att hels adet; då det kom. tillbaka. Det var bara ett par personer, som gingo till stället, som kände honom; och då han slutligen saknades, gick det ett par: dagar om innan någon blef orolig för honom. ; j En söndag klättrade ett-tällskap, som var ute för ett roa-sig, omkring på: klipporna; en hund, som sprungit ifrån. turisterna, började plötsligt skälla och tilldrog sig derigenom deras uppmärksamhet. : Då de kommo fram tillplatsen, der hunden stod, funno de liket: af-en tarfligt klädd man; i hans fickor lågo utklipp ur åtskilliga tidningar rörande gamla sjöfartsunderrättelser — och hans ansigte var vändt mot den omätliga oceanen. . N or a a AE end