Dagens Nyheter – 13 december 1873, sida 5

Utgången af gårdsgens riksdagsmannaval ådagalade hvilken utmärkt skicklighet och sammanhållning, embetsmannapartiet eger då det är fråga om att bevaka sina fördelar. Det var för detta partis allraflesta medlemmar stötande och obehagligt att af tre tidningsskrifvare få sig oktrojerad. en. kandidat, som. de icke kände, aldrig tänkt på och.derför voro föga benägne. Men de insågo att om de icke röstade på honom: skulle en splittring kunna uppstå, hvars följd vore oviss; och de föredrogo derför att underkasta sig det tryckande tidningstvånget. Om de kommit sig. före med att hålla ett valmöte, der de kunnat träffa en öfverenskommelse, äro.-vi förvissade att de skulle ha-uppställt någon annan kandidat. Hutfvudsaken. för embetsmannapartiet är. att. vid. den kommande riksdagen få sina. löner höjda med 25 till 50 procent, utan indragning af tjenster och utan ökade göromål. Detta anse de hr Lindmark icke komma att med sin voteriugssedel motverka. Och detta är nog. De radikaler, som deltogo i valet, ha, efter vårt. förmenande, begått ett stort taktiskt fel, och: lära. väl nu, men för sent, inse det. Å andra sidan böra de s.k. moderate ha kommit underfund med att de tre oktrojerande tidningarne narrat dem att göra sig bra mycket onödigt besvär genom föregifvandet att Fäderneslandets uppmaningar och enskilda bearbetningar skulle göra. utgången af valet osäker. Man har aldrig sett ett på långt när så ringa deltagande i valet från de liberales sida som denna gång; och det bör framstå. klart för landet, att det egentligen endast är den ena delen af Stockholms valmannakår som denna gång valt en byråkratisk riksdagsman: