Dagens Nyheter – 9 december 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Från Frankrike. Nationalförsamlingen har nu ändtligen, såsom våra läsare af de senaste redogörelserna sett, råkat in i ett stadium som allt klarare visar att den enda ärliga lösningen af de inre svårigheterna ligger endast och allenast i hennes upplösning. Republikanarne äro äfven, säger en brefskrifvare till Köln. Zeit., fullkomligt medvetna härom, och de betrakta derför den närvarande ställningen med anmärkningsvärdt lugn. Men det herskande partiet vill till intet pris medgifva någon upplösning förrän det försäkrat sig om de medel hvilka enligt dess åsigt kunna trygga de konservatives seger vid nyvalen. Dessa medel äro de reaktionära kommunal-, pressoch vallagarne. Men nu visar det sig att det svårligen skall lyckas de konservative att skaffa majoritet åt dessa lagar. De ha dock två politiska vägar öppna för att komma ur denna dilemma: de kunna försona sig med högern genom att åter tillstädja chambordska intriger, eller ock kunna de, genom att ge sina lagförslag en mindre förhatlig karaktär, inverka på venstra centern. Men det ena lika väl som det andra skulle ge majoriteten en helt annan prägel än den som nu är densamma påtryckt och förringa värdet och följderna af dess hittills vunna segrar. terstår således blott det mycket begagnade medlet att ej genom politiska; utan genom personliga medgifvanden, genom löften om platser och genom andra förespeglingar inverka på en del deputerade samt att söka uppskrämma de tvifvelaktiga genom att i svarta färger måla för dem den oreda, det kaos, som skulle uppstå i händelse de konservative ej finge åtminstone de till en början nödvändigaste lagförslagen genomdrifna. Men ju längre sakerna utveckla sig, desto färre bli de tvifvelaktige och desto omöjligare blir det att, såsom hittills, kunna sammanhålla och sammanlappa den växande söndringen. Broglie befinner sig — fortfar den citerade brefskrifvaren — i det mest kritiska läge han någonsin varit. Det Franclieuska tillägget till kommunallagförslaget, enligt hvilket tillägg det skulle medgifvas kommunalråden rätt att i förslaget vid tillsättandet af märer upptaga tre personer — bland hvilka regeringen måste välja — är mindre ett tillägg än en motsats, ty det gör regeringens valrätt helt och hållet illusorisk. Och dock bli medgifvanden i denna riktning säkerligen nödvändiga i fall de nu herskande skola kunna hålla sig qvar vid rodret. Men äfven om de fölle, vore sakerna ej mycket förbättrade, ty orsaken till den fortfarande oroliga maktlösheten ligger inom nationalförsamlingen. Landet ser de tröstlösa perspektiven och enhvar märker huru intrigerna och de inre striderna oförminskadt fortgå. Deraf den allmänna bristen på företagsamhet, på sysselsättning inom så godt som alla yrken, deraf den stora nöd som herrskar i synnerhet bland småborgarne, hvilka sakna beställningar och afsättning och ej lyckas indrifva sina fordringar. Visst är, slutar brefskrifvaren, att republiken, om den blifvit ärligt konsoliderad, skulle ha medfört långt större ro och säkerhet med deraf följande lyckligare förhållanden än det nuvarande tillståndet mäktar skapa. Thiers låter utsprida att han för närvarande är flitigt sysselsatt med att skrifva på sina memoarer, hvilka dock först efter hans död komma att utgifvas. Sådana tillkännagifvanden från den gamla politikern lära emellertid vara för de mera invigda en vink om att något försiggår som snart mera skall låta tala om sig. I Faubourg St Germain, en stadsdel i Paris hvilken hufvudsakligen bebos af den gamla högadeln, således af legitimister och ultra montaner, förbereder man en storartad vallfärd till det heliga landet, hvilken lär komma att ta i anspråk en tidlängd af tio veckor. Konstnärssällskapet vid stora operan i Paris skall i Havre ge en föreställning till förmån för de vid Ville du Havres skeppsprott räddade. Buffet hade den 3:dje dennes en stor och lysande mottagning i Versailles, tälrikt besökt af regeringens och majoritetens i naionalförsamlingen medlemmar. Bland andra lervid närvarande märktes ock Casimir P6ier jemte åtskilliga andra medlemmar af renstra tentern. Den 20:de januari nästa år skall lottdragingen af de konskriptionsskyldige för 1874 ga rum öfver hela Frankrike. Figaro vill veta att så snart Bazaineska nm SEN Ben bee om ket JA I bengt