Dagens Nyheter – 5 december 1873, sida 1

så ung, och den henne erbjudna, nästan påtvicgade kärleken uppväckte blott hennes förvåning och övilja. Hon behöfde den icke, ville icke ha den och erfor nästan fruktan. derför: : I synnerhet några ställen i brefvet — der haz som mest. framhöll sin åstundan-att betrygga henxes framtida lycka och talsde jom Valdors försjenster och. innexligheten af hans kärlek såsom en mycket god borgen för denna åstundans förverkligande — förorsakade henne en: bitter sorg. För första gången under sin korta, angenäms tillvaro kände kon sig :sårad; förnärmad och öfvergifven. ; — Han har då blifvit trött på mig, eftersom: han så gerna. vill: öfverlemna mig åt. främlingar? Det var derna tanks, som lät ett moln lägra sig mellan hennes ögon och solens ljus, det var den, som förlänade hennss ans sigte: ett uttryck somsdet aldrig förr haft under hennes:glads, fridfullw lif, uttrycket af denna själens smärta; hysrifrån Strathmore för hennes fars skull svurit att för alltid bevara henne, likasom hölle han ödets trådar i sin hands — Lucilla, hvad: är det som gör dig så bedröfvad. Hon -spratt till och såg upp; det var unge Carryill: som tilltalade: benne. — Hvad bsdrötvar. dig, Lucilla?. upprepade den unge mannen. med. samma. ömma